Alla inlägg av Mattias Dahlberg

Sommarlovet är slut – dags att komma igång!

Ett långt lov är slut. Dags att skaka av sig ringrostigheten och komma igång med skolarbetet. Vi har inte träffat eleverna på länge och flera av eleverna har inte sett varandra på ett par månader. Sociala kontakter ska återetableras. Många kan vara blyga och vet inte vad de ska prata om. Någon har inte lyft en penna på hela sommaren. Både skolarbete och relationer ska på plats igen. Då är det bra att ha några “komma igång”-aktiviteter till hands som både stimulerar relationsbyggandet och ger en mjukstart med riktning i skolarbetet. Oavsett vad man gjort på sommarlovet så är det just den senaste tiden som finns i färskt minne. Det är  lätt att ha det som utgångspunkt.

Skriv om ditt sommarlov – nej tack

Vid det här laget kanske de flesta känner till att uppgiften att “skriva om sitt sommarlov” inte alltid är så lyckad. Det finns olika anledningar till det. 

Under de 20 år jag jobbat i skolan har jag fått möta 100-tals barn som kommit tillbaka från sommarlov. Vissa har varit fyra veckor i Karibien, andra har varit på husvagnssemester i Sverige, någon har varit på Liseberg, en annan i sin sommarstuga och jag har också mött flera elever som inte gjort något alls och jag har haft många elever som helst inte hade haft sommarlov. Skolan hade gärna fått fortsätta som vanligt eftersom det är i skolan tryggheten, kompisarna och lyssnar och bryr sig finns. Det finns tyvärr elever som under sommaren inte har det så bra och inte blir väl behandlade. Att då få uppgiften att skriva om sitt sommarlov är jobbigt… Dessutom har jag alltid själv tyckt att det är en tråkig uppgift.


Tips på komma-igång uppgifter

Speed dating – summer edition

En uppgift som jag använt är speed-dating. Jag har förberett ett digitalt lyckohjul med kortare saker att berätta om kring sommaren som gått. Dela upp eleverna två och två.  Paret har i uppgift att berätta en sak för varandra utifrån en uppgift lyckohjulet stannar på.

– Men vadå? Det är väl typ samma som att skriva om sitt sommarlov? 

Jo, men ändå inte riktigt. Det kan med fördel handla om saker som alla har gjort eller varit med om oavsett var och hur man tillbringat sin sommar. Det kan vara bra att dessutom poängtera detta. Att det kan vara något helt enkelt och vardagligt. Hjulet snurrar och ett samtalsämne dyker upp. Den ene berättar för den andre under en bestämd tid. Hjulet snurrar igen och det är dags för den andre att berätta. 

berätta om: 

  • något som varit tråkigt / när du haft tråkigt på lovet
  • något som du ätit på lovet
  • något du sett på lovet
  • något du hört på lovet
  • något du inte gjort på lovet
  • något du önskar att du gjort på lovet
  • något du längtat efter på lovet

Alla är ringrostiga efter sommaren och därför har jag förberett en lapp med stöd för att komma igång med pratet. Punkterna är sådana som vi använt tidigare och kommer att använda i framtiden som stöd i vårt skrivande.

Frågeord som stöd:

  • vad? 
  • vem?
  • var?
  • när?
  • hur? 
  • varför?
  • beskriv med dina olika sinnen

Efter att paret är färdiga med varandra kan man ha en kort stund för att låta den som lyssnat ställa frågor och sedan är det dags för byte i paren och en ny runda tar vid. Övningen fortsätter så många rundor man tycker passar.

Själv kommer jag i år att dra övningen ett snäpp vidare. Eleverna får i sista speed-daten ta anteckningar (med stödorden som hjälp) för att sedan skriva ner en kort redovisning kring vad klasskamraten sagt. 

Paren har sedan i uppgift att muntligt redovisa i en mindre grupp vad respektive parkompis svarat.

Fördelar: 

  • lustfyllt
  • en plattform för att socialisera igen efter lovet
  • skapa grund för att samtal ska komma igång 
  • alla blir delaktiga
  • man kommer igång med skola på flera plan: tala, lyssna, skriva, sammanfatta, redovisa

Sommarmingel

En annan uppgift för att aktivera alla socialt, få igång samtalet och göra alla delaktiga är att skapa ett frågeschema. Även detta kan bygga på månaderna som gått oavsett hur mycket eller lite man gjort i sommar. 

Gör ett frågeformulär med minst lika många punkter som det finns elever i gruppen.

Man får mingla omkring fritt i gruppen och försöka knyta ett namn till varje punkt: 

Hitta någon som i sommar som… 

  • sovit länge på morgnarna
  • spelat ett nytt spel 
  • längtat till skolan (lite i alla fall…)
  • badat i havet
  • ätit något annorlunda
  • fått ett myggbett
  • blivit stucken av en geting
  • sett en ko
  • läst en bok

När man hittat en klasskamrat som t ex fått ett myggbett i sommar skriver man namnet vid punkten. En klasskamrats namn får bara dyka upp en gång på listan, därför gäller det att jobba sig vidare och fråga så många som möjligt. Det kan också vara bra att begränsa så att man bara får ställa max två frågor till en person vid varje möte.

Fördelar: 

  • lustfyllt
  • man bryter isen på ett enkelt sätt
  • enkelt sätt att börja konversera igen
  • man får veta något om många

Det här är två övningar att använda för att komma igång efter lovet. Själv tycker jag att det funkar bäst för både mig och mina elever att komma igång med själva skolarbetet så fort det bara går och hitta riktningen för höstterminen.


Diskussionspunkter
  • Vilka faktorer är viktiga att tänka igenom innan eleverna kommer till skolan för att de ska hitta tillbaka socialt och skolmässigt?
  • Hur gör du för att eleverna ska hitta varandra socialt och komma igång med skolan på ett bra sätt? 
  • Har ni gemensamma diskussioner om detta på skolan och är det en bra idé?  

 

Vakta din tunga, men tala ur skägget!

Ord kan väga lätt och tungt

Alla lärare känner sig någon gång tjatiga (ibland något för ofta…). Du tycker att du varit tydlig, att du sagt en sak minst fem gånger, att du dessutom sagt samma sak i flera veckor, att du verkligen tycker att du har förvissat dig om att alla har hört. Ändå verkar det som att ingen mer än du fanns i rummet varje gång du yttrade dig… Som om alla såg att din mun rörde sig men att det inte kom något ljud från den…

Den här känslan kan kännas tröstlös och även den mest ihärdige kan vackla och börja misstro sin egen förmåga.


Samtidigt är du som lärare en viktig röst som förutom att förmedla kunskap ska förmedla demokratiska värderingar, guidning i livet, ordning och struktur, lugn och trygghet och objektiv syn på tillvaron. Du ska också kunna använda dina ord för att medla, förklara, inspirera, väcka tankar och mana på.

Fortsätt läsa Vakta din tunga, men tala ur skägget!

Ord och uttryck bär oss genom livet

Jag är lärare i svenska. Jag älskar svenska språket och har sedan länge förstått hur viktigt det är att både förstå och kunna uttrycka sig för att kunna ta sig genom livet på ett bra sätt. “Pennan är mäktigare än svärdet” heter det. Ju fler ord och uttryck vi tillägnar oss i livet desto större verktygslåda har vi när vi ska tolka, förstå, kommunicera, övertyga eller förklara. Det är viktigt att vi alla hjälper eleverna att fylla deras verktygslådor. Det finns gott om utrymme kvar och det finns mycket där ute att fylla dem med.

Nya och gamla ord skapar sammanhang

Jag har med stor behållning läst min kollega Linda Sonessons bloggtext om nyord och blivit inspirerad. Klart att vi ska hänga med utvecklingen. Nya produkter, uppfinningar, fenomen och tillstånd kräver att vi skapar och börjar använda nya ord. Under förra året lärde vi oss både “flossa” och “intryckssanera”. Samtidigt är jag svag för äldre ord och uttryck. Inte så att jag går till affären och betalar med några riksdaler, men att ha ett rikt ordförråd gör oss alla lite mäktigare. Senaste tiden har vi i klassen både stött på saker som “följt i kölvattnet” av en historisk händelse, mött en ko som “gått genom isen” och försvunnit “anat ugglor i mossen” och ”sett rött”. Om man inte känner till uttrycken kan de skapa mer oreda än klarhet i knoppen och att få ett sammanhang är viktigt för att kunna förstå. Det är viktigt att vi hjälper våra elever att ge dem detta sammanhang genom att stanna upp, reflektera och förklara. Detta gäller förstås i alla ämnen! Fortsätt läsa Ord och uttryck bär oss genom livet

Slutet är nära – dags att blicka bakåt

Ett par veckor kvar till jullovet och man kan se slutet av terminen som ett litet gnistrande tomtebloss långt bort i vintermörkret. Vi är snart framme vid den här resans mål och vi avslutar efterhand det vi siktat mot. Dags att blicka bakåt!

En bra start gör en del av jobbet

I skolan har vi de senaste åren blivit bättre på att vara tydliga. Vi förklarar för eleverna vad vi ska göra och varför det ska göras. Vi tydliggör syften och målsättningar, vi har kunskapskrav och matriser. Det ska inte vara en hemlighet för våra elever vilka tankar vi har bakom vår undervisning. Gott så – det tjänar vi alla på. Fortsätt läsa Slutet är nära – dags att blicka bakåt

Fältstudier i geografi – vad kan det vara?

Vårt uppdrag

I läroplanen för geografiämnet ingår momentet “fältstudier”. Jag har då och då brottats med tankarna kring på vilket sätt jag egentligen ska ta mig till för att lösa detta.

Själv minns jag fältstudierna som långa dagar en bussresa från stan då jag och klasskamraterna iklädda stövlar blev myggbitna medan vi håvade i någon gammal göl med förhoppningen att hitta någon form av varelse att hålla under lupp.

Vad ska jag göra? Måste man fixa en heldag med ostmackor och varm choklad? Jag är ju bara geografilärare…

Jag har träffat flera lärare som tyckt att det varit svårt att få ihop något vettigt.

Vad säger läroplanen? Fortsätt läsa Fältstudier i geografi – vad kan det vara?