Alla inlägg av Malin Sjöberg

Plast och förändra en vana

Allt började med en plastpåse på golvet i klassrummet som ingen ville kännas vid. Det var början av terminen och nya skrivhäften, pennor och suddgummi delades ut. Med trettio elever i klassen innebär det flera paket av skrivhäften som är inplastade fem och fem eller tio och tio beroende på storlek. Inplastad låda med suddgummi där sedan varje suddgummi också är enskilt plastinpackade. papperskorgen blev snabbt full. Vi hade inte ens återvinning av plast i vår byggnad. 

Vilka val gör vi? Vad kan jag påverka? Vilken idiot har ens beställt dessa suddgummin som är enskilt plastinpackade. Jo, det var ju jag. Nu var det ju inte så att jag aktivt valde suddgummin som var plastinpackade utan snarare att jag inte aktivt valde bort det. Tankarna började snurra. Vilka val gör vi och vilka val görs åt oss.  Fortsätt läsa Plast och förändra en vana

Det jobbiga samtalet

Hon ligger i sängen och gråter förtvivlat. Pappa har precis fått veta av skolans rektor att hon lagt ut en bild på sig själv i bara underkläder. Fast egentligen har hon inte lagt ut den alls utan bara skickat den till sin pojkvän. Aldrig hade hon kunnat tro att han skulle skicka den vidare till en kompis för att skryta och att denne sedan skulle lägga ut bilden så alla kunde se den. Hon skäms och det känns som om livet inte längre är värt att leva. Hennes storasyster kommer in och lägger sig i sängen bredvid henne. I samma sekund som storasyster stryker henne över kinden kommer kommentaren:

  • Fy fan va äckligt! Är hon lebb eller?

Kommentaren kommer från en av killarna i klassen och riktad till kompisen som sitter bredvid. Jag råkar sitta snett bakom och det är oklart om fler hör hans kommentar. Det tar ett tag innan jag inser vad han verkligen sa. Men killen fortsätter med nedsättande kommentarer om storasystern och det är klart över gränsen. Det är inte första gången heller förstår jag senare. Samtalet jag hade planerat om risker med att skicka bilder kommer av sig helt. Jag stänger av filmen.  Fortsätt läsa Det jobbiga samtalet

Vad gör vi nu?

När terminen startade hade vi en plan för hur vårens utvecklingsarbete skulle se ut…. men som alla vet blir inget som det var tänkt just nu. Vi har fått lära oss att leva med att ny besked och nya förutsättningar sätter nya förutsättningar. Vi har fått lära oss att prioritera det mest viktiga och att spara energin till det som måste fungera. Med det sagt som kommer här en kort blogg om hur vi har ställt om på mellanstadiet på Klågerupskolan för att klara av hög frånvaro hos elever som är hemma sjuka, hemma friska men i karantän och om personal skulle bli sjuka. Fortsätt läsa Vad gör vi nu?

Klara, färdiga, orka?

Vi har verkligen övat. Ibland upplever jag att matematiken alltför snabbt blir ett räknande och flyttande av siffror och att verkligheten inte finns lika naturligt representerat längre. Jag skulle önska att precis som min kollega Magnus skrev i sin blogg Breven hem att det kunde ske lite mer träning hemma. Inte genom ännu mer räknande, utan att det tidigt fanns situationer där matematiken var mer naturligt förekommande  vilket jag upplever fanns mer av i min barndom. Nu vet jag mycket väl att vi lever i en annan tid och att det inte går att leva i det förflutna: Ändå vill jag förklara vad jag menar. 

Fortsätt läsa Klara, färdiga, orka?

Klara…färdiga…öva!

Pennan i handen…klara… färdiga… öva! 20 minuter och minst 20 tal att räkna. 20 tal på arbetsblad så inget bläddrande behövs, vässad penna och sudd inget annat framme på bänken. Tystnad. Bara göra inget att fatta. Så lågt talområde att inte räknandet ska ta fokus från befästandet av metoden. På tavlan räknar Time-timern ner mot noll. Fortsätt läsa Klara…färdiga…öva!