Alla inlägg av Linda Sonesson

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Värdeskapande Lärande: Uppdrag Läslust!

Att få till det där lilla extra i klassrummet då eleverna blir extra motiverade och engagerade är inte alltid så lätt, eller är det egentligen så svårt? Viktigt på riktigt har sedan länge varit ledord i min undervisning och efter att ha läst Maria Wimans bok Värdeskapande Lärande känns det än mer väsentligt att låta eleverna lära sig genom att använda sina kunskaper för att skapa något av värde för någon annan än sig själva, som enligt forskaren Martin Lackeus inte enbart leder till ökade skolkunskaper utan också kompetenser som ökat självförtroende, självinsikt, mod, uthållighet och ökade sociala förmågor (Wiman 2019:10). Viktigt på riktigt, eller värdeskapande lärande, handlar helt enkelt om att låta omvärlden komma in i klassrummet och tvärtom, att på olika sätt hitta mottagare utanför klassrummet där elevernas kunskaper kan gör skillnad.

Vad sägs om att eleverna får recensera böcker, som du själv är inne på? Hade jag varit själv i arbetsrummet hade jag förmodligen skrikit ut min glädje. Istället nöjde jag mig med att le stort samtidigt som jag kände hur glädjen spred sig i hela kroppen och jag konstaterade att det här kommer att bli häftigt. Mailet som jag precis öppnat kom från Hegas förlag, som jag inlett ett samarbete med i samband med att vi i våras tilldelats deras läsfrämjande stipendium. Vi erbjöds nu också att få vara med och recensera förlagets böcker. Helt plötsligt blir det på riktigt. Skrivandet, den muntliga recensionen eller filmen som ska få andra ungdomar att vilja läsa just den boken betyder något för någon annan. Någon annan, och inte bara jag som lärare, som är beroende av och intresserade av att de levererar, att de gör ett bra jobb. Fortsätt läsa Värdeskapande Lärande: Uppdrag Läslust!

Spelar miljön någon roll?

Just nu pratas det mycket om vår lärmiljö i skolan och hur den påverkar våra elever i deras dagliga verksamhet, såväl socialt som ur ett lärandeperspektiv. Och visst är miljön viktig, inte minst den fysiska, som indirekt påverkar såväl det sociala samspelet som de pedagogiska val som görs.

En föreläsning av Ann-Mari Körling kring läsande, ett besök i bokförlagets Hegas monter på LäroMedia Bokhandels Inspirationsdagar i Malmö i kombination med ett eget intresse för såväl läsning som miljö blev startskottet på det läsprojekt ”Att läsa i skolan för att läsa i livet” som har inneburit att vi nu har inrett ett rum på skolan som ska inspirera till läsning. Syftet med vårt läsrum, numera med benämningen Platfrom 9 3/4,  är att se om den fysiska miljön faktiskt påverkar läslusten och bidrar till ett ökat engagemang under läsningen. För vem vill inte krypa upp i soffan under en filt eller kanske ligga på en mjuk matta med en kudde under huvudet när man ska läsa? Rummet är möblerat i ljusa färger med inslag av svart. Två soffor, en härlig matta, saccosäckar, kuddar och filtar inbjuder till att hitta sin läsvrå. Rummet är dessutom skofritt för att öka känslan av att vara hemma och faktiskt kunna krypa upp i favorithörnan med fötterna uppdragna under sig.  Fortsätt läsa Spelar miljön någon roll?

Nyordstombola – nyord, ordförståelse och dikter i en härlig blandning

Ibland bara händer det! Det är inte så att jag eller någon i klassen har haft turen att vinna på lotto, utan de här femton- och sextonåringarna som parvis eller i mindre grupper sitter utspridda i klassrummet har upptäckt att det är kul att skriva dikter. Att vi samtidigt dessutom befäster flertalet av orden på 2018 års nyordslista är ett stort plus, även om det egentligen var det som var startskottet till vårt arbete med dikter. Fortsätt läsa Nyordstombola – nyord, ordförståelse och dikter i en härlig blandning

Nyordslistan återigen en succé

Det är ganska sällan som femton- och sextonåringar funderar kring orden i vårt språk och att orden faktiskt är en spegel av det samhälle som vi lever i. Har du inte tidigare använt dig av nyordslistan är det förmodligen dags att göra det. Det är sällan så lite kan skapa så mycket engagemang, ett genuint intresse och hjärtliga skratt. Speciellt när klassen enas om att fröken måste illustrera ordet flossa som är ett av 2018 års nyord. Vi konstaterade snabbt att det krävs träning!

Precis som ord är viktiga är pennor det och på något sätt kan de ju också tyckas höra ihop. Årets nyord, eller ett urval av dem, klistrades således upp på ett antal blyertspennor. Pennor som sedan delades ut till eleverna med uppmaningen att försöka lista ut vad ordet på pennan betydde, varifrån det kommer, varför det tagit sig in i det svenska språket och inom vilket område det används. Någon som vet direkt, någon ivrigt visar och samtalar kring sina ord och ytterligare några som fundersamt skakar på huvudet innan de tar hjälp av någon annan i klassrummet. När sorlet lagt sig får var och en av eleverna läsa sitt ord och berätta sina tankar kring det samtidigt som klasskompisar ivrigt viftar med händerna för att också få dela med sig av sina antaganden. Och det härliga är att det inte enbart är nyorden som diskuteras utan även andra ord och deras betydelse, liksom företeelserna som fått orden att dyka upp i vårt språk och samhälle. Fortsätt läsa Nyordslistan återigen en succé