Alla inlägg av Kristin Adegran

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I “min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Skriva i Wikipedia istället för att ha prov – är det görligt?

I kursen naturvetenskaplig specialisering har vi arbetat med en fördjupning inom ämnesområdet genteknik och stamceller. Parallellt med teoripass, övningar och kunskapsinhämtning om medicinsk forskning lästes boken Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot (2012). Klassen fick uppgift att prova på att bli skribenter på Wikipedia som avslutning på ämnesområdet. Det ersatte ett vanligt, skriftligt prov och det blev väl så bra om inte bättre menar jag.

Boken som tar tag i dig

Men först måste jag  nämna lite om Den odödliga Henrietta Lacks. Boken berör varje läsare på många plan vågar jag påstå. Den beskriver hur den svarta, fattiga Henrietta Lacks 1951 diagnosticerades med livmodertappcancer. Som patient på John Hopkinssjukhuset i Baltimore blev hon på intet sätt tillfrågad för godkännande av vävnadsprovtagning. Det var före lagar om informerat samtycke och visar på 1950-talets brist på etik vad gäller rätten till ditt eget genom (gener), celler eller vävnad – speciellt om du tillhörde  fel samhällsklass eller hade felaktig hudfärg eller plånbok. Fortsätt läsa Skriva i Wikipedia istället för att ha prov – är det görligt?

Kemihandledning och agera bollplank

En variant av kollegialt lärande mellan grundskola – gymnasiet

I alla professioner krävs att vi kompetensutvecklar oss. Det är tur. Det är bra. Det är utmanande. Det är (oftast) kul. Och så kan det även kännas ensamt. Föreläsningar och litteratur betas av, uppgifter skickas in, men däremellan mår vi bra av (läs bättre, bäst) att tillsammans med andra få möjlighet att bearbeta nytt lärande, samtala, ställa frågor och få nya synvinklar. Då ökar vårt kunskapsbyggande. Helen Timperley visar i sin modell för professionellt lärande att kollegialt processande är ett hållbart kunskapsbyggande .

Tillgången till extern expertis är väsentligt för att fördjupa kunskap och pedagogisk skicklighet. Men det räcker inte. Timperley påtalar att det är väsentligt att vi ställer oss frågorna:

  • Vad måste vi lära oss?
  • Vem kan hjälpa dig?

Fortsätt läsa Kemihandledning och agera bollplank

Begripliga laborationsrapporter

Att skriva laborationsrapporter i de högre stadierna kan vara en utmaning för elever. Vardagligt språkbruk ska successivt växlas över till en mer akademisk stil där korrekta ämnesspecifika begrepp används och förklaras och de behöver träning och tid att vänja sig vid den naturvetenskapliga språkformen. Jag har lagt märke till att svårigheten för gymnasieelever inte alltid är den stegrade abstraktionsnivån i ämnet (särskilt i kemi) utan snarare ovanan att skriva formellt, koncist och just så ”torrt” som krävs.

Fortsätt läsa Begripliga laborationsrapporter

Forskarsamverkan – en av aktiviteterna på friluftsdagen

I min planering för kursen biologi 1 har jag lagt in deltagande i projektet Höstförsöket 2016, där eleverna bland annat kommer att följa utvecklingen av lövträdens höstfärger och även skicka in biologiskt material till forskare. Detta har jag skrivit i ett tidigare blogginlägg som du kan läsa här:

Låt eleverna arbeta med forskare – två tips!

I år är runt 12 000 elever anmälda till uppdraget där vi följer forskarnas instruktioner till undersökningar som leder till ökad kunskap om hur klimatförändringar påverkar den ekologiska balansen i naturen. Deltagande skolor finns över hela Sverige. Nu har datarapporter börjat rulla in till forskarna. Det är spännande att få vara delaktiga i detta arbete med koppling till riktig, viktig forskning. Undervisningen ska vara del av ett större sammanhang och det är motiverande för elever att ha riktiga mottagare.

Fortsätt läsa Forskarsamverkan – en av aktiviteterna på friluftsdagen