Alla inlägg av Joakim Nilsson

Att se framgångsfaktorerna i sin undervisning

Ibland är det som om alla stjärnor står rätt. Alla elever är peppade på uppgiften, alla förstår, alla arbetar inspirerat och flitigt, fullständig arbetsro råder, alla upplever att de kan, alla lär sig och alla utvecklas. Vid sådana tillfällen kan det vara värdefullt att inte bara skylla på stjärnorna, utan att ta en stund till att reflektera över vad det egentligen var som gjorde att det blev så lyckat, att alla lyckades. Det hade varit skönt om det fanns ett kort och enkelt svar, men ofta är resultatet produkten av många faktorer. 

Fortsätt läsa Att se framgångsfaktorerna i sin undervisning

Elevers aktivitet och motivation – ett utvecklingsarbete

På Aggarpsskolan har vi som ett av våra utvecklingsmål att få eleverna mer motiverade. Denna höst fokuserar vi på elevaktivitet som är en del av att nå målet. Vi har regelbundna träffar och under detta utvecklingsarbete är vi färre och större grupper än vi varit tidigare. Grupperna är bildade utifrån våra undervisningsämnen. Diskussionerna kan då lättare utgå från egna erfarenheter; olika ämnen har också olika möjligheter och utmaningar när det gäller elevaktivitet. Tillfällena då eleverna inte är aktiva skiljer sig åt i de olika ämnena.

Fortsätt läsa Elevers aktivitet och motivation – ett utvecklingsarbete

Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning

När man lyssnar på den nationella skoldebatten handlar den ofta om vad vi borde göra mer av. För några år sedan var det till exempelvis en het debatt om att det behövdes mer katederundervisning i svenska klassrum. Då och då blossar också läxdebatten upp, där olika debattörer pläderar för fler eller färre läxor. Det problematiska med den här debatten är att vi har ett skolsystem där undervisningen är väldigt oreglerad. Läraren har ett stort frirum att välja metoder (och faktiskt också innehåll, till viss del) själv. Det innebär förstås att det kan se väldigt olika ut från klassrum till klassrum och från lektion till lektion. Det blir då svårt att prata om vad vi behöver göra mer av. En del kanske redan gör jättemycket av just det, medan andra aldrig gör det. Det är viktigt att definiera ett nuläge innan vi börjar dra slutsatser om i vilken riktning vi behöver förflytta oss. Så bör vi lärare också resonera kring vår egen undervisning.

Fortsätt läsa Var står vi och vart går vi? – Om skrivundervisning

Kreativt och textnära – om att skapa engagerade diskussioner kring det lästa

Jag har genom åren haft många skiftande visioner om skolan och om min undervisning, men en av de som stått sig är den om mitt klassrum som en plats dit 25 barn eller ungdomar går varje dag för att läsa tillsammans. Väldigt många av våra barn läser inte på fritiden och då tycker jag att det är en vacker tanke att det finns en plats dit de går och får uppleva läsning, se och höra en erfaren läsare modellera hur man läser, hur man kan använda sig av olika strategier för att förstå det man läser och hur man kan reflektera över det lästa och göra det meningsfullt för sig själv. Att det finns en plats där de själva får möjlighet att läsa och tillsammans med andra roas, förfasas och engageras av berättelser och faktatexter och samtala med varandra utifrån dessa.

Fortsätt läsa Kreativt och textnära – om att skapa engagerade diskussioner kring det lästa

Så kan vi bygga bärande relationer

I min förra bloggtext skrev jag om hur viktiga relationer blivit i svensk grundskola och vilka faror och fallgropar jag tror att detta kan medföra. Nu fortsätter vi med hur goda skolrelationer kan byggas och hur de bör se ut.

Goda relationer mellan lärare och elev är inte en absolut förutsättning för att lärande ska kunna ske. Det är fullt möjligt att lära sig saker ändå. När du tittar på en instruktionsvideo på Youtube, läser facklitteratur eller går på en föreläsning, lär du dig nya saker utan att den som förmedlar kunskapen har skapat någon relation till dig. Så fungerar också de flesta elever. Relationer blir nödvändiga först när vi talar om elever som inte accepterar dig som ledare. Så länge de lyssnar och deltar utan att störa andra, kan du glatt undervisa på och relationerna som eventuellt växer fram, gör det som en konsekvens av undervisningssituationen. Men om de struntar i dina regler, arbetsvägrar eller stör undervisningen, och tillrättavisningar inte har någon effekt, kan relationsbyggande vara lösningen. Alltså: syftet med relationsskapande är att det ska leda till att eleven följer dig och deltar i din undervisning. I övrigt kan förstås relationer vara trevliga, men det får vi se som en bonus. Fortsätt läsa Så kan vi bygga bärande relationer