Alla inlägg av Hanna Fred Åhlander

Legitimerad lärare 1-7 i svenska, SO och bild, med behörighet i matematik och NO i åk 1-3.

Systemisk funktionell grammatik

Genrepedagogikens tre ben

Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. De andra två är Lev Vygotskys tankar om lärande i ett sociokulturellt perspektiv och en pedagogisk modell nämligen Joan Rotherys och Jim Martins skolgenrer och cykel för undervisning och lärande eller i dagligt tal cirkelmodellen. I det här blogginlägget ska ni få insyn i Hallidays teorier om språk, genom några konkreta exempel på hur jag tillämpar den funktionella grammatiken.
Fortsätt läsa Systemisk funktionell grammatik

Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

teknik
Tecknet för “teknik” – ett blogginlägg till våren kommer att handla om varför vi använder tecken i klassen.

Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.

Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?
Fortsätt läsa Teknik – enkla maskiner och rörliga djurmodeller

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året.

Fortsätt läsa Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

Har föräldramötet i skolan spelat ut sin roll?

Slide1Det är i början av läsåret och i de flesta förskolor och skolor är det dags för föräldramöte. Vad ska vi ta upp? Vad gjorde vi förra året? Hur lång tid ska mötet ta? Ska vi ha kaffe eller inte? Har man egna barn också, så vet man att det är en intensiv period och det kan vara svårt att få ihop alla möten.

Men hur viktigt är det egentligen i dagens informationssamhälle, när all information kan vara alla tillhanda i ett knapptryck, att samla tjugotalet föräldrar och boka upp en kväll?

Fortsätt läsa Har föräldramötet i skolan spelat ut sin roll?

Kollegialt lärande på Klågerupskolan åk 1-3

FullSizeRender-2
Terminens sista blogginlägg blir ett försök att summera en del av vårt kollegiala lärande det här läsåret. Jag tänker då på den  fortbildningen i grupp vi gjort på vår konferens- och arbetslagstid. Jag kommer även kort att knyta det till vårt arbete med att undervisa i och bedöma läsförståelse.
Fortsätt läsa Kollegialt lärande på Klågerupskolan åk 1-3