När detta läsår inleddes och jag satt vid mitt skrivbord för att planera terminens undervisning så insåg jag ganska omgående att jag ville utveckla mitt arbete med Google classroom.
Framförallt för att kunna tydliggöra och variera mitt kursinnehåll för eleverna på ett enklare sätt. Jag har använt mig av classroom tidigare, men då endast som komplement till vissa delar av undervisningen. Fortsätt läsa Allt är ”som vanligt”
Detta inlägg är inspirerat av Cornelia Falkentofts text ”Ett Inbjudande Klassrum – Att fånga Studieatmosfären” som handlar om hur vi som pedagoger påverkar klassrumsklimatet genom hur vi bemöter våra elever. Min erfarenhet säger mig att relationen till eleverna är fundamentet för att undervisningen ska fungera. Utan en vettig relation är risken stor att undervisningen inte kommer att fungera för att småkonflikter med och mellan elever tenderar att ta väldigt mycket tid från den dyrbara undervisningen. Fortsätt läsa Pedagog och person, lärare och människa, elev och individ
Att målen för undervisningen ska vara synliga för och väl kända av eleverna är något som lärare landet över lägger mycket tid och energi på. Som elev måste man ha klart för sig vart siktet är inställt och vad som krävs för att man ska komma dit. Detta känns som en ganska självklar logik. Vad som är problematiskt med detta är att göra målen begripliga för alla.
Fortsätt läsa Hur långt kan man förenkla kunskapskraven innan de förlorar sin betydelse?
Ibland måste man som lärare släppa sin lektionsplanering och hoppa på en diskussion när den uppstår spontant bland eleverna. Om diskussionsämnet går att koppla till kursmålen, är detta kanske det mest synliga lärandet som står att finna. Dels är det motivationsskapande för eleverna, då diskussionen uppstår ur något som redan engagerar dem och dels tvingar diskussionen i sig eleverna att hålla engagemanget uppe så länge diskussionen pågår. Det blir direkt kamratrespons som genererar fortsatt tänkande. Eleverna blir direkt bemötta av personer som är viktiga för dem och det bemötandet genererar nytänkande och vässande av argument. Lärandenivån i klassrummet ökar så påtagligt att det nästan går att ta på den. Eleverna blir direkt delaktiga i undervisningen och elevinflytandet blir på så sätt tydligt och verkligt. Fortsätt läsa Lärande diskussioner
För ett tag sedan skrev jag om att jag skulle få en ny undervisningsgrupp i ett nytt ämne som vi kallar matematiksvenska. Syftet med undervisningen skulle vara att förbereda nyanlända invandrare för det matematiska språket. Det är ju en ämnesspecifik terminologi som till viss del skiljer sig från vardagssvenskan. Dessutom är det svårt för många nyanlända att avkoda och förstå läsuppgifter där de själva ska komma på vad det faktiskt är som utgör själva uppgiften. Att läsa ett stycke text och utifrån den komma på vad det är som är själva frågan och sen hitta en lämplig strategi för att kunna besvara frågan är en tämligen avancerad process, särskilt för den som inte kan språket särskilt väl. Men det är också denna typ av matematiska problem som oftast är mest vardagsnära. Den matematik som vi alla utför dagligen består ju av kalkyler och bedömningar baserade på språkliga upplevelser i mer eller mindre sociala sammanhang.