Alla inlägg av Annica Eld

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

Ordspråk – källa till språkutveckling, omvärldskunskap och värdegrundsarbete

“Tiga är guld, tala är silver”, “Själv är bäste dräng”, “Bättre sent än aldrig”, detta är några av de ordspråk som vårt språk och vår kultur är fyllt av. Syftet med ordspråk är att på ett enkelt sätt uttrycka ett budskap eller en värdering. Genom att studera ordspråk kan man få insyn i en kultur, dess historia samt vilka normer och värderingar de står för. Med detta som grund har jag under hösten genomfört ett ordspråksarbete med åk 8 där utgångspunkten varit läsning av olika texter och samtal om dessa, bl a med koppling till olika ordspråk. Ett arbete som det visade sig ge så mycket mer.

Fortsätt läsa Ordspråk – källa till språkutveckling, omvärldskunskap och värdegrundsarbete

Högläsning och textsamtal grunden i att träna läsförståelse

Att läsa och förstå en text kräver mycket av eleven. Läsförståelse innebär inte endast att avkoda texten utan man måste även behärska förmågan att tolka och förstå en läst text, utläsa budskap, tema och motiv samt reflektera över avsändare och sammanhang verket har tillkommit i. Denna djupare läsförståelse är inget som sker automatiskt vid läsning utan något man som lärare medvetet  måste planera för och där högläsning och textsamtal utgör grunden. 

Fortsätt läsa Högläsning och textsamtal grunden i att träna läsförståelse

Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Historia omfattas inte endast av det som hänt. Historia är även det som finns runt omkring oss och det som händer här och nu. Vårt samhälle och vår vardag har sin grund i historien och framtiden har sin grund i vår samtid. I historieämnets kursplan syns detta bla i en förväntan om att eleven ska kunna undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan olika tidsperioder. Dessutom ska eleven kunna ange någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motivera sitt resonemang med hänvisning till det förflutna och nuet.

Detta kunskapskrav omfattar därmed tre delar: beskriva samband, ange tänkbar fortsättning samt motivera denna. Ett omfattande krav som först och främst kräver grundliga  faktakunskaper. Fortsätt läsa Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Studier kring geografiämnet i grundskolan visar att många lärare känner att tid och pengar hindrar dem från att genomföra fältstudier. Ytterligare en orsak, enligt forskarna, är att  det finns en tanke bland lärarna om att fältstudier ska vara omfattande, vilket leder till att de inte genomförs. Med omfattande menar de intervjuade lärarna att man ska besöka en geografisk plats långt bort, titta på någon naturgeografisk företeelse och att det ska ske över en hel dag. Förut tänkte jag precis som dessa lärare; tankar om att fältstudier tar mycket tid, kostar mycket pengar och att den “perfekta” fältstudien ska ske på ett visst sätt skapade hinder för min undervisning. Genom att tänka mycket mer utifrån närmiljön och ett problematiserande samhällsplaneringsperspektiv har jag utvecklat ett par olika arbetsområden som utgår från fältstudier. Kanske hittar du inspiration till höstens fältstudier med dina klasser genom mina två exempel här.

Fortsätt läsa Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Skriven text är troligen den mest vanliga textformen i skolan i det egna skapandet. Många av de texter eleverna skriver skrivs föra att visa kunskap och förmågor kring ett ämnesstoff eller för att visa på ett kunnande i just skrivandet. Texterna skrivs för läraren men brister i mottagaranpassning och fokus hamnar på bedömning istället för funktion. Genom att låta eleverna skriva en text för en tydlig mottagare hamnar fokus mer på funktionen och blir då inte bara en produkt vilket också gynnar engagemanget för uppgiften. Jag och många med mig har skrivit om just detta tidigare och få behöver nog övertygas om vikten av och mervärdet med att låta eleverna producera för en mottagare. I detta inlägg tänker jag därför berätta om ett nyligen genomfört projekt där jag och min kollega samarbetat med Baraskolans lärare och elever i åk 2 i skapandet av en julkalender. Ett arbete med tydliga mottagare för elevernas texter.

Fortsätt läsa Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang