Alla inlägg av Annica Eld

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Historia omfattas inte endast av det som hänt. Historia är även det som finns runt omkring oss och det som händer här och nu. Vårt samhälle och vår vardag har sin grund i historien och framtiden har sin grund i vår samtid. I historieämnets kursplan syns detta bla i en förväntan om att eleven ska kunna undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan olika tidsperioder. Dessutom ska eleven kunna ange någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motivera sitt resonemang med hänvisning till det förflutna och nuet.

Detta kunskapskrav omfattar därmed tre delar: beskriva samband, ange tänkbar fortsättning samt motivera denna. Ett omfattande krav som först och främst kräver grundliga  faktakunskaper. Fortsätt läsa Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Studier kring geografiämnet i grundskolan visar att många lärare känner att tid och pengar hindrar dem från att genomföra fältstudier. Ytterligare en orsak, enligt forskarna, är att  det finns en tanke bland lärarna om att fältstudier ska vara omfattande, vilket leder till att de inte genomförs. Med omfattande menar de intervjuade lärarna att man ska besöka en geografisk plats långt bort, titta på någon naturgeografisk företeelse och att det ska ske över en hel dag. Förut tänkte jag precis som dessa lärare; tankar om att fältstudier tar mycket tid, kostar mycket pengar och att den “perfekta” fältstudien ska ske på ett visst sätt skapade hinder för min undervisning. Genom att tänka mycket mer utifrån närmiljön och ett problematiserande samhällsplaneringsperspektiv har jag utvecklat ett par olika arbetsområden som utgår från fältstudier. Kanske hittar du inspiration till höstens fältstudier med dina klasser genom mina två exempel här.

Fortsätt läsa Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Skriven text är troligen den mest vanliga textformen i skolan i det egna skapandet. Många av de texter eleverna skriver skrivs föra att visa kunskap och förmågor kring ett ämnesstoff eller för att visa på ett kunnande i just skrivandet. Texterna skrivs för läraren men brister i mottagaranpassning och fokus hamnar på bedömning istället för funktion. Genom att låta eleverna skriva en text för en tydlig mottagare hamnar fokus mer på funktionen och blir då inte bara en produkt vilket också gynnar engagemanget för uppgiften. Jag och många med mig har skrivit om just detta tidigare och få behöver nog övertygas om vikten av och mervärdet med att låta eleverna producera för en mottagare. I detta inlägg tänker jag därför berätta om ett nyligen genomfört projekt där jag och min kollega samarbetat med Baraskolans lärare och elever i åk 2 i skapandet av en julkalender. Ett arbete med tydliga mottagare för elevernas texter.

Fortsätt läsa Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Meningsskapande undervisning i historia med film, bilder och musik

En utmaning inom historieämnet är att forma undervisning som riktar sig till hjärtat för att uppnå riktig förståelse med djup insikt. Ett sätt är att presentera makrohändelser genom mikrovärlden, dvs utgå ifrån enstaka människoöden för att skildra en epok. Att dessutom använda litteratur, film, bilder och musik ökar möjligheten till meningsskapande enligt den multimodala teoribildningen. Dessa två teorier om att skapa mening i undervisningen har jag förenat i ett arbete kring första världskriget, ett arbete som utvecklats år för år och som i grunden handlar om att ge förståelse för en historisk tid och hur den påverkade människor, genom att eleverna får bearbeta och omvandla det förflutna till något eget. Fortsätt läsa Meningsskapande undervisning i historia med film, bilder och musik

En resa till Förintelsens minnesplatser

Just hemkommen från Polen och en utbildningsresa i Historiografi, Förintelsens minnesplatser, sitter jag här i min soffa, alldeles uppfylld av det jag varit  med om, känt och därmed lärt mig. Det har varit fyra dagar fyllda av möten med olika människors livsöden på olika platser, platser som är minnesplatser, påminnelseplatser, begravningsplatser och brottsplatser:Treblinka, Warszawas getto med den judiska begravningsplatsen, Janusz Korczak barnhem och Umschlagplatz, Majdanek samt byarna Brok och Izbica.

Hur kan man genom dessa platser, där det moderna samhället gjort sitt intrång, där tomhet och ödslighet råder och där få artefakter finns, lära sig om och förstå offrens situation under Förintelsen? Under Förintelsen mördades mer än 6 miljoner judar. Bakom siffran, 6 miljoner, döljer sig människor med olika liv, erfarenheter, känslor, tankar och slutligen död. Hur kan man göra för att eleverna i undervisningen om Förintelsen, genom en exkursionsresa eller i klassrummet, får syn på dessa människor? Och….hur kan dessa platser få oss och eleverna att förstå vad som gjorde helt vanliga människor till bestialiska mördare?

Fortsätt läsa En resa till Förintelsens minnesplatser