Autentiska lärsituationer skapar lustfylld språkutveckling

Att släppa taget om läroboken i engelska, del 2

Language is the primary tool human beings use for thinking, communicating and learning (LGR11)

“This notion is the fundamental perspective for viewing language learning and teaching. The language classroom should be a social and cognitively challenging arena which provides space for conversations and cooperation, the expressing of experiences, thoughts and opinions, while at the same time emphasizing language and knowledge development.” 

Tänkvärda ord  från boken Texts, Topics and Tasks av Bo Lundahl 2014 om språkarbetet i klassrummet. Ni kommer att stifta bekantskap med fler citat ifrån boken i denna blogg.

I min förra blogg skrev jag om början på vår resa utan traditionellt läromedel i engelska, den slutade med en dörrknackning !  Hur gick det sen?

Lärare i roll

Det var  Guy Fawkes som kom på besök. ”Remember, remember the fifth of November  gunpowder treason and plot” så börjar en ramsa som alla engelska skolbarn (och engelsmän) kan, den är till för att minnas och fira att parlamentshuset i London inte sprängdes i luften vid the Gunpowder plot 1606. Eleverna hade förberett sig genom att läsa och se på film om Bonfirenight. De hade också förberett frågor till Guy Fawkes om vad som egentligen hände.

Lärare i roll är en metod som jag använt mig under lång tid, till största delen på SO-lektioner. Jag har dykt upp som olika historiska personer i klassen, vilket är effektivt  t ex när man arbetar med storyline. Lärare i roll är en metod som syftar till att lärare hjälper elever att tänka, handla och känna om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet. Dorothy Heathcote, som skapat metoden, betonar vikten av att  processen är huvudpunkten i det pedagogiska rollspelet; det är inte resultatet som är i centrum. I begreppet processen lägger hon vikten vid kreativt skapande. Hon betonar att syftet med att låta eleverna uppleva situationen är att ge möjlighet till reflektion.

Här är en artikel om en lärare som gått ”all in” med att undervisa utklädd 🙂

“It’s clear that listening and reading should not be separated from speaking, writing and interacting. English should be learned holistically, the textbook can not be the only source of texts. Films, the internet and other media should be used on a regular basis”   

The magic finger

Vid vårterminsstarten satte vi igång vårt Roald Dahl-tema och eleverna fick ta sig an en ny bok The magic finger.

Vi fortsatte med vår bokcirkel   (inspiration från” En läsande klass” ) som jag  beskrivit i min tidigare blogg. Även denna gång finner jag många bra övningar på nätet som kan användas som utgångspunkt för att bearbeta boken. Roald Dahls officiella websida är en guldgruva!  Nu satsar vi ännu mer på att bearbeta innehållet  via ”reporterns frågor ”mellan och bortom raderna.

Huvudpersonen i boken har magiska krafter som kommer till uttryck när hon blir arg! När det börjar sticka i hennes pekfinger är den magiska kraften redo att användas. Eleverna får göra värderingsövningar,  berätta och skriva om hur de hanterar ilska.

It’s an unfortunate oversight that the syllabus for English does not make any mention of the need for a consistent use of English. In too many classrooms there is more Swedish spoken than English. A fundamental qualitative difference between different teachers of English concerns the extent to which they use English in their teaching.

Den stora nyheten som vi nu införde var afternoon tea-sessioner. Vi förvandlade klassrummet till en tesalong. Under det första passet diskuterades  ett av bokens kärnbudskap – att vara för eller emot jakt. Att använda engelska hela tiden är en självklarhet. Vi har gått igenom olika strategier  man kan använda ifall det är svårt att hitta eller förstå vissa ord.

Eleverna fick förbereda sig hemma genom att gå igenom den argumentsamling (stöttning) de fått och ta ställning till om de var för eller emot jakt.  Argumenten som de valt ut fick de sedan skriva ned ta med sig till tediskussionen.  I boken blir huvudpersonen arg på sina jagande grannar. När hon försökt övertala dem tillräckligt många gånger får hon nog och förvandlar dem till ankor. Ankorna som de jagat tar familjen plats i hemmet. Vi får följa familjens vedermödor som ankor, t ex hur de klarar av att bygga bo och hitta mat. Detta spinner vi vidare på. När vår lärarstudent kommer till oss är hon med på noterna och får introducera nästa uppgift. Genom hennes magiska finger kan klassen förvandlas till olika djur.

Elevernas tur

Sedan är det elevernas tur att skriva sin egen förvandlingshistoria. De skriver på Google Classoom och får spela in sin berättelse när den är färdigskriven, en del sminkade sig även som sin nya djuridentitet. Som stöttning får de  de  samma rader som i boken  när familjens förvandling beskrivs ”I was about to put out a hand because the alarmclock rang, but the hand wouldn’t come out… ” samt  lite frågor att tänka på om hur vardagliga saker fungerar när man blivit ett djur.

Vi utmanade också eleverna att läsa  Roald Dahl-böcker under sportlovet och veckan därefter. De fick läsa både på svenska och engelska. När studenten får besök av sin VFU-lärare är elevernas uppgift att jämföra Roald Dahls författarskap med Astrid Lindgrens. Denna uppgift fick de göra på svenska. Som förberedelse tittade vi på filmer och Youtubeklipp  om dem båda. Eleverna fick också jämföra huvudpersonen i Häxorna – Luke, med Pippi Långstrump. Vi har målmedvetet jobbat med ”The big five” sedan åk 4 och speciellt analysförmågan. Eleverna är otroligt bra på att hitta skillnader och likheter. Både Roald och Astrid har påverkats mycket av 2:a världskriget och de började att berätta historier för sina barn som senare blev till böcker. Luke och Pippi har t ex gemensamt att de starka barnkaraktärer som står upp för sin rätt mot vuxna som beter sig mycket dumt och omdömeslöst.

Förra veckan ordnade vi en ny tesalong. Uppgiften denna gång var att eleverna skulle jämföra olika Roald Dahl-böcker vi läst. Vi förberedde genom titta på engelska Youtubeklipp från filmatiseringar av böckerna. De elever som läst de olika titlarna fick berätta lite mer om dem. Tediskussionen utgick från delar av Aidan Chambers bokprat –  likheter och skillnader med betoning på  karaktärer och miljöer.

Eleverna gör en installation

Den sista utmaningen i projektet är att eleverna ska göra en Roald Dahl-installation/utställning där de på olika kreativa sätt lyfter fram det viktigaste innehållet i de lästa böckerna/sedda filmerna. Kanske kan även deras egna berättelser ta plats där, de blev otroligt spännande och fantasirika.

 ”From a Vygotskyan perspective, learning is driven by an urge to participate. It is therefore first social before being internalized by the individual. The Zone of Proximal Development  is  a fundamental difference between what the indvidual learner is able to do individually and with the help of those who know more. Learning takes place through social interaction with language being the primary medium. Since spoken and written language is co-constructed with others, there is need for meaningful interaction and cooperation. It is also a place where the teacher provides plenty of scaffolding.”

Att diskutera

  • Hur stor del av engelsklektionerna använder ni målspråket?
  • Hur jobbar ni för att skapa ett utmanade och språkutvecklande klassrum?

 

Källor:

  • Texts, Topics and Tasks,  Teaching English in year 4-6, Bo Lundahl
  • https://en.wikipedia.org/wiki/Dorothy_Heathcote
  • The Gunpowderplot  http://www.bbc.co.uk/timelines/z3hq7ty

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *