Att väcka skrivglädje med hjälp av stödstrukturer och variation

Att skriva sagor är inte så lätt i åk 1.  Vissa elever har massor av fantasi och skrivglädje, medan andra har svårare att komma igång och blir snabbt trötta i handen. Med hjälp av olika stödstrukturer och digitala verktyg kan även elever som inte orkar skriva så mycket text  få känna att de lyckas  producera något som de kan vara stolta över och som andra vill läsa.

Jag arbetar i två klasser i åk 1 och kommer här att beskriva hur vi arbetat för att väcka skrivglädje och utveckla elevernas skrivförmåga inom ett sagotema. Målet är att de ska kunna skriva sagor med en tydlig inledning, handling och avslutning. Fokus har varit på innehållet, men vi har också tränat på punkt, stor bokstav och att kunna kombinera text och bild för att förstärka sitt budskap. Ett bra sätt är att använda Cirkelmodellen, som är en språkutvecklande modell som bygger på att eleverna ges förförståelse, strukturer och modeller innan de själva börjar skriva.  Den är ett exempel på ett sociokulturellt synsätt med basen i Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen. Det eleverna kan göra tillsammans med en vuxen idag kan de, med adekvat stöttning, lära sig att göra själva imorgon. Mer om Cirkelmodellen finns att läsa i Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons.

Cirkelmodellens fyra faser har varit till stor hjälp vid arbetet med att bygga upp elevernas förförståelse inför skrivandet. Att titta på modelltexter, analysera struktur och vad som är typiskt för genren och skriva tillsammans är viktigt för elevernas lärande. Vi har rört oss fram och tillbaka mellan de olika faserna, för att repetera strukturer och ge nya modelltexter att inspireras av.

Fas 1 och 2: Att bygga upp kunskap inom arbetsområdet och studera texter inom genren för att få förebilder

Vi  började med att prata om sagors syfte och den muntliga berättartraditionen som spred sagor vidare innan böckerna blev vanliga. Typiska sagofigurer och vilka sagor som eleverna kände till kom också upp liksom hur sagor brukar börja (Det var en gång,..) och sluta med att de lever lyckliga i alla sina dagar.  Vi tittade på två sagofilmer, Rödluvan och Skönheten och odjuret och hjälptes åt att sammanfatta dem med hjälp av Berättelsebron.Materialet är gjort av och finns på skolmagi.se

Båda dessa mallar är gjorda av Hilda Rofors och finns på skolmagi.nu.

Eleverna hjälptes åt att komma på stödord eller enkla meningar till varje ruta, som jag skrev i mallen på tavlan. Sedan skrev de av i sina egna berättelsebroar och slutligen fick de sammanfatta sagan i en liten bokmall med startmeningar och samma färgkodning som i berättelsebron. Även denna bokmall är gjord av Hilda Rofors.

I nästa fas tränade vi vidare på sagostrukturen med att presentera personer och plats i inledningen, sedan problemet och lösningen och sist en avslutning där läsaren får veta hur det går för personerna. Vi analyserade sagan i ett avsnitt av Svt-serien Sagomattan, där barn berättar en saga och ritar bilder som sedan animeras ihop till en liten sagofilm. Det finns en tydlig struktur med huvudperson, problem, hjälpare, lösning och avslutning och med hjälp av nedanstående mall återberättade vi sagan tillsammans. Serien är borttagen från SVT play, men alla tio avsnitten finns på Youtube.

Mallen hittar du här: Sagomattan mall

Jag högläste sagan om Grodprinsen och visade bilderna med hjälp av projektorn. Sedan fick eleverna enskilt försöka att analysera sagan med hjälp av mallen. Slutligen sammanfattade vi sagan tillsammans och upptäckte då att eleverna hade hittat olika problem. Någon tyckte att problemet vara att prinsessan hade tappat sin guldkula, medan andra tyckte att prinsens förtrollning till groda var det största problemet. Här fick vi spännande diskussioner om att det kan finnas fler än ett problem och en lösning i en saga.

En annan fin mall med samma struktur hittade jag på lararhjalpen.se.

Fas 3: Skriva en gemensam text

skolplus.se finns en snurra som slumpvis tar fram en person, en plats och ett problem. Den kan användas för att  få inspiration till en gemensam saga där eleverna formulerar innehållet och läraren skriver sagan på tavlan. Vi provade också att gemensamt hitta på muntliga sagor med hjälp av denna snurra. Denna fas har gett eleverna fler modelltexter med exempel på formuleringar och idéer kring karaktärer och problem som kan uppstå.

Fas 4: Skriva en individuell text

Nu har eleverna fått en grund och en struktur för att sätta igång med eget sagoskrivande. De är vana vid att arbeta i par sedan vårt ASL-arbete som pågått under hela åk 1. De turas om att skriva och hjälps åt med både innehåll och stavning, stor bokstav och punkt. Samtalen de har gynnar deras språkutveckling och ger oss pedagoger mer tid att stötta där behovet är som störst. Elever som kommit längre i sin skrivutveckling kan stötta andra elever med formen, men ibland sätter jag istället ihop elever på samma nivå och lägger extra stöttning på vissa par. Då kan jag skriva ner det dessa par säger och de skriver av. Samtidigt får de par som kommit längre i sin skrivutveckling möjlighet att inspirera varandra till att skriva längre texter.

Som första skrivuppgift fick eleverna skriva personer, platser och problem på lappar i olika färger. Vi drog en lapp från varje kategori och skrev en gemensam exempelsaga på tavlan. Sedan fick varje par dra en lapp i varje färg som stöd inför sitt sagoskrivande. De fick lov att byta lapp en gång om de inte var nöjda med någon kategori. Sedan skrev de  sina sagor i en liten bokmall. Person, plats och problem var gemensamt, men det fanns inget tvång på att deras sagor skulle vara exakt likadana. Detta för att ge utrymme för den egna kreativiteten, då vissa kommit längre i sin skrivutveckling och gärna ville fylla på med en utförligare handling.

Vid nästa skrivuppgift fick eleverna parvis välja person, plats och problem från en lista på tavlan och skrev sedan en saga i en bok. Liksom tidigare var det ok för dem som ville skriva mer än parkompisen i sin bok, men grunden i sagorna är densamma. Några elever valde här att skriva själva. Böckerna samlade vi sedan i en låda i klassrummet, där alla kan låna och läsa vid våra lässtunder.

Här hittar du Bokmall åk 1

I nästa steg använde vi appen Skriv och läs Pro.  Att skriva med digitala verktyg gör ofta att eleverna producerar längre texter, eftersom momentet att forma bokstäver tagits bort. Det blir snyggt och lätt för andra att läsa. Många av de texter som skrivs i skolan skrivs för att träna skrivande och visa upp sin skrivförmåga för läraren. Fokus blir lätt på bedömning av elevens språk och skriftliga förmåga, form och struktur. Att ha en riktig mottagare för sin text kan skapa mer engagemang och motivation, få eleverna att anstränga sig lite extra och öka fokus på innehållet. Kommer kompisarna i klassen och grannklassen att tycka att min saga är spännande att läsa och förstå allt jag skrivit? Det blev också viktigare att producera fina bilder eftersom böckerna skulle användas som ett klassbibliotek och sedan bytas med grannklassens böcker.

Det som gav allra mest skrivglädje var nog ändå när eleverna fick använda appen Puppet pals HD, för att spela in sina sagor. De fick först se en sagofilm som jag gjort som modell och min planering i berättelsebromallen. I grupper om tre valde de först ut tre karaktärer och tre bakgrundsmiljöer från appen. Sedan fyllde de i dessa samt problem, lösning och avslutning i vår mall Berättelsebron. Nu hade de en plan för sin saga och de turades om att skriva ner både handling och repliker. När sagan var färdig hjälpte vi lärare dem att färgkoda vad var och en skulle läsa in och de tränade på att kunna läsa med flyt. Sedan var det äntligen dags för inspelning. Elevernas egna röster spelas in och det går att röra figurerna, ändra storlek på dem och byta bakgrundmiljöer i olika scener. Oj, vilket engagemang! Många läste med inlevelse och förvrängde sina röster för att de skulle passa karaktärerna. När alla filmer är klara avslutar vi sagotemat med en filmfestival där vi ska njuta av roliga filmer, äta salta pinnar och dricka saft.

Scener ur sagorna i Puppet pals HD.

Reflektion

Att skriva tillsammans och ha tydliga stödstrukturer har gjort det möjligt för alla elever att skriva sagor, fast de bara går i åk 1. Eleverna har utvecklat sin förmåga att uttrycka sig i skrift och de har inledning, handling och avslutning i sina sagor. Enstaka barn har fått stöd med att någon av oss pedagoger skrivit ner det de sagt och sedan har de skrivit av.  Många har valt att fortsätta att skriva egna sagor under mållektioner och elevens val-tid och använder då både Skolstil och Skriv och läs Pro. Min förhoppning är att alla har fått med sig strukturen för hur en saga är uppbyggd.

Att ha fokus på innehållet och en mottagare för sina texter ökar skrivglädjen och motivationen till att att skriva läsligt och uttrycka sig så att mottagaren förstår.  Att läsa upp, sätta upp texter på väggen, använda dem som ett klassrumsbibliotek eller ta hem och läsa för familjen  är några sätt att visa upp sina texter, och därmed göra skrivandet mer meningsfullt.

Ibland är det en svår balansgång mellan att rätta för mycket och ta död på skrivglädjen kontra behovet av att mottagaren ska förstå vad det står. Digitala verktyg underlättar, både genom stavningshjälp och stöd för dem som har svårt med finmotoriken. Ett proffsigt slutresultat ökar också skrivglädjen. Böckerna de fick ut i Skriv och läs pro och filmerna de gjorde i Puppet pals HD gav många stolta elever.

Den största utmaningen har varit att få med några elever med svenska som andraspråk i arbetet fullt ut. Våra modersmålslärare har p g a Covid19 inte varit tillgängliga på många veckor. Den distansundervisning de erbjudit har varit svår att få till med våra yngsta elever. Med hjälp av filmer, bilder vid högläsning och appen Puppet pals HD hoppas jag att de ändå förstått det mesta av handlingen och kompisen har stöttat med att formulera hela meningar vid parskrivandet. Modersmålslärarna kan vara ett stort stöd i att översätta, förklara strukturer och hjälpa till med att formulera  sagor på svenska. Jag ser fram emot att de kommer tillbaka till hösten.

Samarbetet i par och grupper har i de flesta fall flutit på bra, tack vare att vi under arbetets gång pratat om hur man ska göra när man inte är överens. Exempel på strategier har varit röstning, sten, sax och påse  samt att turas om att bestämma.

Variation med igenkänning är en annan viktig pusselbit för att behålla skrivglädjen. Eleverna har känt igen strukturen på stödmallarna, men slutprodukten har varierat, vilket har ökat motivationen till att skriva.

I åk 2 kommer vi att fortsätta  med både sagor och andra berättande texter och nästa steg blir att bygga ut orienteringsfasen med längre person- och miljöbeskrivningar samt att införa kamratbedömning med hjälp av checklistor. Jag skulle också vilja fortsätta att läsa klassiska sagor, analysera och återberätta, men kanske skriva nya slut på dem för att få en rolig twist. Appen Puppet pals HD var en succé och den ska vi använda mer, t ex till dramatiseringar, redovisningar, sagor och dialoger, både på svenska och engelska.

Att diskutera

  1. Hur gör ni för att väcka elevernas lust att skriva?
  2. Vilka stödstrukturer använder ni i undervisningen för att alla elever ska känna att de lyckas?
  3. Vilka digitala verktyg använder ni?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *