Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta.
I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.
Under förra våren och hösten har Spångholmsskolan haft fokus på lärmiljö och samarbetat med SPSM kring detta för att kunna utvecklas som skola. Ett intressant arbete där vi med handledning av SPSM använt oss av deras värderingsverktyg för att ringa in vilka delar vi som skola behöver arbeta mer med för att utveckla tillgängligheten i våra lärmiljöer på skolan.
Arbetet har fått mig att lyfta blicken i min egen undervisningsmiljö och fått mig att både upptäcka och förändra saker i min undervisning och i mitt klassrum.
Lärmiljöer
SPSM utgår i sin tillgänglighetsmodell ifrån att det finns tre olika sorters lärmiljöer: fysisk, social och pedagogisk och dessa delar samspelar med varandra klassrummet.
“När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig.”
(spsm.se)
I denna text kommer jag att fokusera på den fysiska lärmiljön.
Fysisk lärmiljö
Enkelt sagt är det där du befinner dig. Det handlar om ljud, ljus, luft och det visuella, vad vi ser omkring oss. Klassrummet ska vara ett rum för lärande och då ska vi vässa förutsättningarna för detta.
Jag jobbar i en särskild undervisningsgrupp. Gruppen har idag nio elever i ett ålders-spann mellan år 4 och år 9. Eleverna har alla olika behov att ta hänsyn till. Behoven är möjligtvis större än i en mer ordinär klass, men de skiljer sig inte i inriktning.
Vi har möblerat så att eleverna sitter i mindre grupper. Varje elevplacering är genomtänkt utifrån behov. Någon elev behöver tryggheten i att sitta i utkanten av rummet för att kunna ha översikt. Elever som oftare behöver stöd har mer plats bredvid sig så att en vuxen enkelt kan slå sig ner. Placering nära dörren för att den som har behov av att lämna klassrummet för en paus då och då enkelt ska kunna göra det utan att känna att den stör. Vi har en möblering som gör det möjligt för våra elever att kunna sitta helt avskilt och jobba om det skulle behövas. Vi har en elev som växt ikapp och förbi oss alla som jobbar i gruppen på längden och har därför köpt in anpassad bänk och stol för att arbetet ska fungera rent ergonomiskt.
På tavlan i klassrummet står dagens schema uppskrivet när eleverna kommer på morgonen och vid lektionsstart går vi igenom lektionens innehåll med bildstöd för att förtydliga vad de olika momenten innebär för arbetssätt. Samtidigt som vi vill att aktuella saker ska kunna vara synliga på olika sätt i klassrummet försöker vi skala bort onödiga visuella intryck. Inte alltid lätt att hinna med…
Vi jobbar med att hålla ordning i klassrummet och involverar eleverna så att de också tar ansvar för våra gemensamma utrymmen. Det ska vara städat och inbjudande att komma in i sitt klassrum. Ljudnivån är viktig för oss.
Det ska vara lugnt. Vi har flera elever som störs av för mycket ljud och vi pratar kontinuerligt om hur vi vill ha det för att kunna arbeta på ett bra sätt.
Jag vill som sagt påstå att det inte finns någon skillnad i sortens behov jämfört med någon annan klass…
Tänk till och involvera eleverna
Tillgänglighet och delaktighet är tätt sammankopplade. Om inte lärmiljön är tillgänglig så är det svårt att vara delaktig. Du ska känna att du är någon, att du är sedd, att du vågar och att du är en del av en gemenskap. Du ska erbjudas rätt förutsättningar att nå så långt du kan. Du har ska känna att du förstår så att du kan hänga med.
Genom att prata med eleverna och göra dem uppmärksamma kring deras lärmiljö tror jag också att de själva blir bättre på att tänka kring och påverka den och då har vi nått ett viktigt mål! En fast punkt på klassrådet?
I kommande bloggtext tänker jag återkomma till den de sociala och de pedagogiska delarna av lärmiljön.
Diskussionspunkter
- Tänk igenom den fysiska lärmiljön där du jobbar utifrån SPSM´s tillgänglighetsmodell.
- Hur jobbar du medvetet med den fysiska lärmiljön redan idag?
- Vilka förbättringsområden finns det som du själv kan göra någonting åt?
- Vilka övriga förbättringsområden finns?
