Vi träffas en gång i veckan, hon och jag. Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.
Hon, en tjej på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade. Ungefär fem procent av alla barn bedöms vara särbegåvade eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd. Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem.
Samtidigt som vi är duktiga på att både upptäcka och identifiera, och dessutom är väl insatta i vad elever med adhd, add eller dyslexi behöver är kunskaperna kring särskilt begåvade barn fortfarande skrala, både vad gäller att hitta dem, se dem och möta dem utifrån deras behov och förutsättningar. Det är helt enkelt en grupp människor som vi inte lärt oss tillräckligt mycket om. En grupp människor som har en inneboende kapacitet som vi alltför sällan tar hand om. 
Det är svårt att upptäcka särskilt begåvade elever, då de sällan är öppna och sociala eller självgående individer som gör som de blir tillsagda och som sköter skolarbetet utan krångel, vilket kanske är det man förväntar sig att de skulle göra. Istället är de ofta mer inåtvända eller blyga. De är elever som ifrågasätter och sätter sig på tvären. De är elever som är uttråkade på grund av brist på stimulans. Elever som istället stökar och bråkar eller helt verkar sakna koncentrationsförmåga. En del särskilt begåvade blir högpresterande elever men långt ifrån alla. Flertalet får aldrig möjlighet att visa sin potential för att vi helt enkelt inte upptäcker dem och då inte heller kan ge dem de utmaningar och det stöd som just de behöver.
Vi, skolans personal, måste helt enkelt bli bättre på att upptäcka och uppmärksamma dessa elever. Vi behöver, precis som när det handlar om elever med adhd, add eller t e x dyslexi vara medvetna om och uppmärksamma på de karaktärsdrag, egenskaper och beteenden som kännetecknar särskilt begåvade elever. Och det finns många kännetecken att hålla ögonen på. Eleven överraskar dig flera gånger med sin ovanliga förmåga inom något område, har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap och bearbeta den men kan också ofta dagdrömma då den egna tankevärlden har större utmaningar än skolarbetet samtidigt som eleven ändå har svårt att arbeta med lätta arbetsuppgifter och verkar uttråkad och rastlös. Listan med kännetecken är längre, men samtidigt behöver inte alla särskilt begåvade elever ha alla dessa, utan kanske bara något eller några av dem. Kännetecken som måste få oss att fundera på vem vi har framför oss i klassrummet. Kännetecken som vi, med rätt glasögon på oss, får lättare att upptäcka och därmed också möjlighet att identifiera och stötta även dessa elever som går under benämningen särskilt begåvade.
Frågor att diskutera
– Har ni på er skola tillräckligt med kompetens och verktyg för att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever?
– Hur arbetar ni för att upptäcka särskilt begåvade elever?
Läs och lär
Facklitteratur
Kreger Silverman, Linda (2016), Särskilt begåvade barn, Natur och Kultur.
Liljedahl, Mona (2018), Särskilt begåvade elever Pedagogens utmaning och möjlighet, Gothia Fortbildning.
Pettersson, Eva (2017), Elever med särskild begåvning, Natur och Kultur.
Artiklar
Berger, Tobias (2014), “12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev”, Pedagog Värmland.
Harling, Staffan (2018) Begåvade barn, begavadebarn.nu.
Klint Langland, Eva (2019) “Hon månar om de mest begåvade barnen” , helagotland.se.
Mellroth, Elisabeth (2015) “Att fortbilda sig inom särskild begåvning”, Pedagog Värmland.
Nylander, Lotta (2018), “För smart för skolan”, forskning.se.
Skolverket, Särskilt begåvade elever
Rehn Bergander, Pia (2019), ”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”, Skolvärlden.
Organisationer
Brainchild
Mensa
