Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.  Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. För att kunna tala om en god samstämmighet mellan bedömning och undervisning är det därför viktigt att eleverna får öva på att resonera under lektionerna och att det inte är först på provet som kravet ställs, så att alla  elever ges möjlighet till en hög måluppfyllelse. I detta blogginlägg tänkte jag därför berätta om hur jag tillsammans med mina elever i åk 5 arbetat och fokuserat extra på detta i biologi.

Bakgrund
Vi har under en period arbetat med temat “Allting börjar med solen” i biologi. Det har innefattat bland annat  biologisk mångfald i ekosystem, olika organismers anpassningar i sina livsmiljöer, livsviktiga processer, arters utveckling mm. I min pedagogiska planering hade jag bestämt att eleverna under detta arbetsområde skulle få träna på och även bedömas i sin förmåga att föra resonemang både muntligt och skriftligt. Detta tycker jag är väldigt viktigt att elever får göra och att man i undervisningen tydligt visar dem exempel på vad som skiljer ett enkelt, utvecklat samt välutvecklat resonemang åt. Min erfarenhet är nämligen att många elever på t ex nationella proven både i årskurs 6 och 9 svarar med endast enkla resonemang, eftersom de inte fått träna på ett sätt så att de har möjlighet att nå högre nivåer. Många läroböckers arbetsböcker innehåller också enligt min erfarenhet alldeles för många frågor som eleverna kortfattat och ytligt besvarar. Det blir kvantitet istället för kvalité.

Stödstruktur
Först diskuterade vi i helklass vad ett resonemang var, när man gör detta och vad man har för nytta av att vara duktig på det. Det var inte helt lätt i början, men efter en stund förstod eleverna. De kunde ge många konkreta exempel på hur de i sin egen vardag har stor nytta av att behärska detta. När de vill ha saker hemma av sina föräldrar går det mycket bättre när de inte bara berättar vad de vill, utan kan motivera och förklara varför de vill detta, samt påpeka vilka positiva konsekvenser och följder det kommer att få. Vi drog paralleller till idrottsledare, politiker och andra vuxna förebilder som var duktiga på detta.

Nästa lektion inledde jag med att visa påhittade resonemang från elever i deras egen ålder. Dessa lät jag dem diskutera kring med sin samtalskamrat. De fick bedöma, samt motivera vilket resonemag de bedömde var på en enkel, utvecklad respektive välutvecklad nivå. De fick flera exempel men ett av dem var följande:

Fråga: “Varför tycker en del människor att vi bör äta mindre kött?”

  • Kött är dåligt för miljön, många djur har det dåligt och det är dyrt att köpa kött.
  • Kött är dåligt för miljön, därför att tex kossor fiser ut metangaser som är en växthusgas.
  • Kött är dåligt för miljön, därför att köttproduktionen släpper ut växthusgaser ,vilket leder till att klimatet på vårt jordklot påverkas så att medeltemperaturen höjs.

I diskussionen som följde var eleverna överens om att punkt 1 ville de kalla ett enkelt resonemang. Tillsammans enades vi om att denna elevs svar endast innehöll “påstående”. Det var svårare att enas om de övriga två punkterna och tillsammans försökte vi sätta ord på vad dessa svar innehöll. Vi enades om att eleven som hade skrivit svaret på punkt 2 hade “motiverat och förklarat sitt påstående”, medan elevsvaret på punkt 3 dessutom hade beskrivit konsekvenser. Vi kom fram till att välutvecklade resonemang innehöll flera led och att  det var bra att använda bindeord i sina meningar.  Punkt 2 var alltså utvecklat resonemang,  medan punkt 3 välutvecklat resonemang. Efter denna lektion där eleverna analyserat och bedömt nivån på olika elevers resonemang, så gjorde jag en liten sammanställning av det vi kommit fram till på en plansch med bilder och text.  Planschen satte jag upp i klassrummet och den blev så här:

Bilderna på planschen är lånade från UR:s film ”Att utveckla ett resonemang i svenska”.

Gemensam träning av välutvecklade resonemang
Efter den inledande lektionen arbetade vi tillsammans på smartboarden. Vi användes oss av stödfrågorna för välutvecklade resonemang som vi satt upp i klassrummet. Eleverna diskuterade hela tiden med sin samtalskamrat och sedan redovisade de vad de kommit fram till i en löpeld. Vi valde sedan någon av förslagen som eleverna haft och skrev upp detta med olika färger under frågan på smartboarden.

Diskussion 1: Prata om vad ni skulle vilja påstå utifrån frågan (röd färg).
Diskussion 2: Prata om hur ni skulle vilja motivera och förklara vårt gemensamma påstående (gul färg).
Diskussion 3: Prata om ni skulle kunna göra någon jämförelse för att se ett samband eller om konsekvenser av det ni påstått och förklarat (grön färg).

En av frågorna vi tillsammans skrev välutvecklat resonemang kring var:
Fråga: “Vad behöver djur och människor för att kunna leva?

Vi andas in syre och äter av sockret som växterna bildat vid sin fotosyntes, därför att då kan våra celler bilda energi så att vi orkar röra på oss och  vi andas ut gasen koldioxid. Detta kallas cellandning och hänger ihop med fotosyntesen, vilket gör att vi behöver växter på jorden för att kunna överleva.

Träning av  resonemang på Padlet i par
För att eleverna nu skulle få träna på att föra utvecklade/välutvecklade resonemang tillsammans valde vi att möjliggöra detta genom att arbeta med frågeställningar på det digitala verktyget Padlet. Här kan eleverna fortsätta att samarbeta och bli medvetna om både sina egna och sina kamraters utveckling.
Eleverna är väldigt vana vid Padlet som är ett av våra favoritverktyg som vi bland annat tidigare använt till:

Mindmap:  Eleverna  använder det till att brainstorma kring någon uppgift.
Föreläsningsanteckningar: Eleverna skriver anteckningar under genomgång i klassrummet,  för att de ska kunna ta del av varandras anteckningar.
Exit ticket: Vad lärde sig eleverna under dagens lektion? Istället för post it.
Samla källor: När eleverna gör någon större skrivuppgift och får söka fakta i olika källor. Låt dem posta sina källor på en Padlet, så kan alla andra elever i klassen ta del av dem.

Nu använde vi Padlet till att ha interaktiva lektioner. Eleverna fick uppgifter (frågor) , som de skriver i par, och som lyfts fram i klassen med hjälp av projektor. Eleverna arbetade med flera uppgifter under temat på Padlet och här kan du se hur det kunde se ut:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Språkutveckling med lista på ämnesspecifika ord och bilder.

För att stärka lärande och höja nivå på resonemangen  är det viktigt att alltid planera undervisningen med ett språkutvecklande förhållningssätt. I NO-ämnena ska eleverna kunna använda de ämnesspecifika begreppen för att beskriva och förklara företeelser och samband. Till varje uppgift eleverna arbetade med hade de som stöd en lista på tavlan med ämnesspecifika ord och även ibland bilder. Vi brukar inleda lektionerna med olika kooperativa övningar i par eller grupp för att gå igenom dessa. Några exempel på hur vi arbetar med dessa ord kan du läsa om i en tidigare bloggartikel ” Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga. ämnena”

Bedömning av elevernas förmåga att föra resonemang
En figur jag använde både när jag planerade undervisningen och när det var tid att bedöma eleverna var en figur gjort av Peter Wall. Den innehåller flera bedömningsaspekter men jag jade valt att fokusera på bredd, djup och begreppsanvändning eftersom det var dessa tre som vi tränat på i undervisningen.

Det finns också en kort och informativ film ”Bedömningsaspekter – Vad skiljer ett E från ett A” med bra stöd”.  Denna gång valde jag att bedöma eleverna enkilt på ett skriftligt prov. Jag tycker det är bra att låta eleverna få göra detta ibland för att de ska känna sig bekväma och förberedda t ex  till de nationella proven. Provet var indelat i två delar, där del 2 bestod av tre frågor som de skulle i text/bild föra ett resonemang om. Uppgifterna gav inga poäng utan bedömdes var för sig efter en matris i tre nivåer (1,2 och 3).

Mycket stolt blev både jag och eleverna när jag läste deras resonemang. Nästan alla elever presterade på nivå 2 och 3. Min slutsats av detta är att när eleverna förstår kunskapskraven, och får träna i undervisningen så blir det en hög måluppfyllelse. På Kvutis kan du läsa fler konkreta bedömningsaspekter om att föra resonemang. Att föra välutvecklade resonemang innefattar väldigt mycket, men jag valde denna gång att börja fokusera på några delar och nästa gång bygger vi vidare.

Att diskutera:

  • Hur skulle ni beskriva skillnaden mellan att föra  enkla, utvecklade och välutvecklade resonemang i No-ämnena för den åldersgrupp elever som ni arbetar med?
  • Ge några olika exempel på hur elever i diskussioner eller texter, i olika uppgifter, kan bidra till att resonemangen förs framåt, fördjupas och breddas?
  • Hur bedömer ni elevernas förmåga att föra resonemang?

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *