Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena

IMG_2503Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare  få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya  sammanhang? I höstas var jag på en föreläsning av Agneta Isaksson”Begreppslig utveckling i de naturvetenskapliga ämnena”, där jag fick hämtat många idéer. I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala, som jag nu arbetar med i min undervisning.Mina elever i årskurs 3 arbetar  just nu med  arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda.
En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor:

  • Vilken språknivå ligger mina elever på? ( Förkunskaper)
  • Vilka språkliga krav ställer ämnesområdet på eleverna? ( Nya begrepp)
  • Vilket språk behöver eleverna för att kunna delta i uppgifter och aktiviteter i undervisningen?
  • Vilka övningar kan jag använda så eleverna får träna sig i att tala, lyssna, läsa och skriva utifrån språket i ämnet?
  • Hur utvärderar jag efteråt?

För många år sedan kunde jag låta mina elever göra en ordlista med nya begrepp, slå upp vad dessa betydde och skriva en förklaring till dem i sina skrivböcker. På prov kunde en av uppgifterna vara att skriva förklaringar till 5 ord som jag valt ut. Många elever lärde sig någon formulering utantill, som de inte riktigt förstod och  de använde sällan begreppen när de sedan skulle beskriva och förklara naturvetenskap i diskussioner eller i egna texter.

För att eleverna på sikt ska utveckla ett ämnesspråk i NO räcker det inte med att eleverna slår upp begreppen eller att du som lärare förklarar dem muntligt. Eleverna behöver få träna att själva använda dem i olika sammanhang för att:

  • Förstå innebörden av begreppen.
  • Kunna relatera begreppen till varandra.
  • Använda begreppen i olika sammanhang.
  • Använda begreppen i nya sammanhang.

Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11. I många klassrum och så även i mitt talar jag som lärare själv en för stor del av tiden. Dialoger mellan eleverna skapar möjlighet till tänkande och stimulerar eleverna att tänka högt. I det utforskande talet får de möjlighet att reda ut begrepp.  Här följer kortfattat några övningar som jag brukar göra, där talet är i fokus och där eleverna utvecklar en begreppsliga förmåga lite mer på djupet.  Många av övningarna har jag hämtat från en workshop med Agnetha Isaksson på NO – biennalen i Stockholm 2015. Arbetsuppgiften där eleverna arbetar med bilder och begrepp är vår favorit. Jag tror att det är bra att övningarna återkommer regelbundet så att eleverna känner igen sig och vet vad de ska göra.


Bilder och begrepp (eleverna arbetar med sin samtalskamrat) :

Material: En eller flera bilder samt ordlappar med NO-begrepp.

  1. Berätta om bilden.
  2. Berätta om bilderna.
    Vilka skillnader finns? Vilka likheter finns?Skärmavbild 2015-05-03 kl. 17.18.48
  3. Lägg ordet till den bild som ni tycker passar bäst och förklara varför ni lägger det som ni gör. Berätta sedan om bilden eller skriv en text och försök att använda er av alla NO-begrepp som ni lagt till bilden.
IMG_2504
Berätta till bilderna och försök använda dig av NO-begreppen som du lagt dit.

Begreppskort:

Material: Ordlappar med NO-begrepp.

  • Ta ett begreppskort utan att visa kortet för din samtalskamrat. Beskriv begreppet för din kamrat utan att säga ordet. Låt din kamrat gissa vilket begrepp du beskriver.
  • Sprid ut alla begreppskorten. Diskutera:
    Vilka begrepp hör ihop?
    Varför hör de ihop?
    Sortera begreppen i högar.

Begreppskarta (Concept map):

Material:  Stencil med begreppskarta och ordlappar med NO-begrepp.

  • Sprid ut alla begreppskorten på bordet.
  • Diskutera och placera de begrepp ni tycker hör ihop tillsammans. Ni kan sortera bort de ord ni inte förstår eller som ni inte tycker hör till.
  • Ordna de begrepp som ni valt ut på ett begripligt sätt så att ord som ni tycker hör samman läggs i rutor intill varandra så att du kan rita en sambandslinje mellan sig.
  • Skriv på linjerna förbindelseord som beskriver relationen mellan begreppen.
  • Gå tillbaka till begreppen ni sorterat bort och se om ni kan få in dem i er begreppskarta.
Skärmavbild 2015-05-03 kl. 17.20.46
Rita sambandspilar och skriv förbindelseord till begreppskarta om ”vattnets olika faser”. Bild lånad från Agneta Isaksson föreläsning.

Läs mer om begreppskartor: Arbeta med begreppskartor – kemicentrum

Begrepp och digitala verktyg:

Material: Flera bilder som  t ex visar “Hur ett frö gror?”, ordkort med NO-begrepp och IPads.

  • Välj ut ett antal bilder eller gör egna t ex via appen  Doodle buddy .
  • Klicka på en bild i taget och ladda ner bilderna till kamrarullen på IPaden.
  • Prata om bilderna och diskutera i vilken ordning de ska komma. vad händer först, sedan osv.
  • Öppna appen iMovie och lägg bilderna i den ordning som ni tycker att de ska vara.
  • Skriv även dit de begrepp som ni tillsammans bestämt passar till bilden.
  • Spela tillsammans in en berättarröst där ni använder begreppen och berättar vad som händer på bilderna.

Se ett exempel: Begrepp och digitala verktyg


Jag tror att de allra flesta NO lärare idag arbetar med ämnesspecifika begrepp i sin NO undervisning. Utöver detta bör man som Anna Kaya skriver i sitt blogginlägg ”Språkutveckling i No-ämnena “ inte glömma att när man arbetar med texter även lyfta de ord som har flera betydelser beroende på i vilket sammanhang man möter dem. I NO texter har ord som “ledare” och “axel” en särskild betydelse. Ett bra sätt att diskutera sådana ord är att arbeta med faktatexter utifrån Reading to Learn, som du kan läsa mer om i artikeln ”Närläsning ger koll på kemin” .

Metoden bygger bland annat på Vygotskijs tankar om att få med sig alla elever och lyfta dem gemensamt till nästa nivå.
Elever och lärare dekonstruerar en text tillsammans, talar om både ord som har flera betydelser och ämnesspecifika NO begrepp och skriver sedan en liknande text med läraren, i par eller enskilt.


Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om ”Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i NO och teknik”.

Språket är elevernas främsta redskap för lärande i alla ämnen. genom att kommunicera med andra utvecklar de kunskap och kan visa oss vad de lärt sig.

Att diskutera:

  1. Hur kan ni ta reda på elevernas språkliga förkunskaper inom arbetsområdet?
  2. Hur väljer ni ut vilka nyckelbegrepp som är centrala för ett arbetsområde och hur presenterar ni dem för eleverna?
  3. Hur arbetar ni för att få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra samt att använda begrepp i olika och nya sammanhang?
Begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena
Begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena – Utskriftsvänlig version
Share Button

21 reaktion på “Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena”

  1. Hej! jag tyckte detta var så intressant när jag såg det i facebook-gruppen The Big Five, så jag lade ut det i facebook-gruppen NO i grundskolan eftersom det handlade om naturvetenskapliga begrepp. Det är många som har gillat det och du kanske vill delta i diskussionen – det är därför jag skriver detta meddelande till dig!
    Hälsningar
    Bodil Nilsson

  2. Hej,
    jag ser att du använt flera bilder och formuleringar som jag dels låtit publicera i olika FB-grupper samt visat och berättat om i samband med olika föreläsningar där jag varit föredragshållare.
    Begreppskartan om vattnets faser är jag upphovskvinna till.
    Eftersom jag låtit publicera detta via Internet är jag väl medveten om att det kommer att spridas.
    Klädsamt vore dock om du någonstans på din sida hänvisar till vart du hittat materialet.
    Det är ju faktiskt något som vi tom. lär ut till våra elever och kräver att de gör om de ska bli godkända när de skriver sina rapporter etc.

    1. Hej Agneta!
      Jag var på en föreläsning med dig uppe i Stockholm där jag fick mycket inspiration till att arbeta med begrepp i NO undervisningen (ca 2 år sedan). Du och jag hade också en kort konversation om detta , på kommentarsfältet i en FB grupp där jag lagt ut mitt blogginlägg. Det var även jag som rekommenderade dig till en föreläsare som tog kontakt med mig där jag rekommenderade dig och hoppas att de tog kontakt med dig (handlade om språkutvecklande arbetssätt i underviningen). Ber därför om ursäkt om jag inte hanterat källhänvisningar i mitt blogginlägg på ett korrekt sätt,ska titta över detta direkt och åtgärda. Tack för din inspiration och ber så hemskt mycket om ursäkt. Allt gott !Kristina
      Hej igen!
      Jag har nu gått in i mitt inlägg och hänvisat till dig. Vore tacksam om du bara kort hör av dig så att jag nu gått till väga på rätt sätt. Må så gott! Kristina

      1. 1000 tack för er snabba återkoppling.
        Det uppskattar jag verkligen!
        Besöker era bloggar regelbundet och puffar för dem i olika sammanhang då jag tycker ni håller en hög kvalitet på era inlägg.
        Vänliga hälsningar
        Agneta Isaksson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *