Det tar tid att lära känna sina elever och deras behov. Det har vi (lärare och fritidspersonal) inte minst fått erfara under denna termin då vi tog emot en ny etta. Vi har under månaderna som gått observerat och analyserat vad behovet hos just våra elever är som grupp och kommit fram till att vi behöver stärka dem i deras relationer till varandra. Vi ska utveckla deras förmåga att samarbeta och kommunicera både i och utanför klassrummet. I detta arbete ingår naturligtvis ett omfattande större arbete som inkluderar värdegrundsövningar, samarbetsövningar, samtal i olika former osv men i just denna bloggen kommer jag beskriva hur vi arbetar med skönlitteratur för att stärka relationerna i gruppen.
När jag väljer bok att arbeta utifrån har jag elevernas behov och syftet med arbetet i grunden. Därefter funderar jag på vilka förutsättningar vi har och vad barnens intressen är. Jag vet att klassen är intresserade av olika fantasivärldar och jag börjar se över olika alternativ. Jag hittar Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren och funderar över dess innehåll. Jag kommer fram till att boken skildrar fantasi och verklighet, svek, kärlek, känslor, rädslor, mod, gott och ont. Ord med betydelser som vi dagligen pratar om och arbetar med våra elever kring, så därför beslutar jag mig för att välja boken. På Sveriges radio drama för unga finns boken dramatiserad i 10 avsnitt och jag bestämmer mig för att vi ska lyssna på den tillsammans.
Jag märker redan efter första avsnittet att innehållet i berättelsen om Jonatan och Carl Lejonhjärta är av betydelse för eleverna. Det är som om man kan ta på luften i klassrummet. De bubblar av tankar, frågor och funderingar som eleverna vill dela med sig av till varandra. Jag låter dem släppa sina tankar fria och de pratar om vad de tror händer när man dött, hur modig Jonatan var som räddare Carl ur det brinnande huset, sjukdomar osv. Under tiden de pratar med varandra lyssnar jag in och samlar ihop det jag hör för att vi tillsammans ska kunna fördjupa tankarna ytterligare.
Vi har nu lyssnat på nästa alla avsnitt. Att lyssna tar 15 minuter, det är den mindre delen i detta arbete. Till min glädje är det arbetet mellan lyssningarna som fått ta tid. Jag har inte i förväg haft bestämda frågeställningar som eleverna ska svara på till varje avsnitt. Istället har jag låtit eleverna styra innehållet och gett dem stöttning i att koppla deras tankar kring berättelsens innehåll till deras vardag så att de kan utveckla en förståelse hos sig själva och sin omvärld. Detta har vi gjort genom:
- Samtal – Eleverna har samtalat i par eller i mindre grupper men vi har också haft många samtal i helgrupp. I samtalen har vi utgått från berättelsens innehåll och sedan kopplat det till eleverna själva. Ett exempel kan vara när vi samtalade om svek. Jussi, en karaktär i boken sviker sina vänner genom att utlämna deras hemligheter. Det ledde oss in på funderingar och frågor som kunde låta såhär: Vad betyder det att man sviker någon? Har ni någon gång blivit svikna eller svikit någon? Hur kan det bli så? Kan man förstå ett svek? Kan man förlåta någon som har svikit en? Här har vi kunnat koppla tankar till eleverna själva och som i sin tur hjälpt oss att skapa förståelse för olika relationer och konflikter som kan ske i gruppen.
- Fritt tankeskrivande – Ibland vill eleverna bara bearbeta sina egna tankar. Då arbetar vi med tankeboken. I boken skriver eleven helt fritt om sina tankar kopplat till berättelsen. Ofta vill eleverna dela med sig av sina nedskrivna tankar till klassen men ibland inte, det är upp till eleven själv att avgöra.
- Dramatiseringar och lekar – I Bröderna Lejonhjärta händer det mycket och ibland är det svårt att förstå allt som händer. Då brukar vi dramatisera. Dramatiseringen sker via improvisation. Oftast har jag delat in klassen i två olika roller, en grupp är Jonatan och en grupp är Skorpan. Jag är alla andra roller. Vi improviserar och emellanåt stannar jag upp och ställer frågor som tex Hur tror ni att Jonatan känner sig nu? Vad hade ni som är Skorpan gjort i denna situationen om ni själva hade fått välja? Varför? Efter att vi gjort dramatiseringen tillsammans brukar de få lekdramatisera innehållet fritt i mindre grupper. Tillsammans kan vi hitta kärnan i dramatiseringen, vad handlar detta om egentligen? Det kan tex handla om att vara modig.
- Bilder – Vi har arbetat med att eleverna fått skapa egna bilder utifrån berättelsen. Vi har varvat arbetet med att eleverna har ritat inre bilder och bilder kopplat till deras egna verklighet. Ett exempel kan vara att om vi samtalat kring kärlek i ett avsnitt så har eleverna ritat bilder som symboliserar kärlek för dem i deras vardag.
Att diskutera:
- Hur gör ni medvetna val av skönlitteratur kopplat till era grupper?
- På vilka sätt arbetar ni med böckernas innehåll så att det blir betydelsefullt för eleverna?
