Att skriva sig till läsning i förskoleklass

I mitt tidigare blogginlägg Språkutvecklande arbete i förskoleklassen beskrev jag hur jag arbetar med Bornholmsmodellens första del, att höra ljud. Andra steget i Bornholmsmodellen handlar om att barnen ska upptäcka och förstå vad ord och meningar är. I den första övningen utgick vi från en bild som vi använt i temarbetet och utifrån bilden skapade vi meningar. Vi pratade om vad en mening är, en mening berättar något och talar om vem eller vad den berättar om. Därefter sa jag en mening och barnen fick lägga lika många stenar framför sig som det fanns ord i meningen. Vi pekade tillsammans på stenarna och upprepade samtidigt meningen. Ett utav barnen lade sina stenar på en rad med stora mellanrum. Jag bad barnet berätta varför stenarna låg med mellanrum. “Jo, för när man skriver har man mellanrum mellan orden”.

Veckans bokstav och djur

I förskoleklassen på Marbäcksskolan arbetar vi med en ny bokstav varje vecka och vi har i temaarbetet lärt oss mer om ett djur som börjar på bokstaven, eftersom vi märker att det är något barnen verkligen är intresserade av. I textskapandet har vi då utgått från en gemensam tankekarta om djuret, som under veckan växt fram på tavlan utifrån barnens nyfikna frågor. Dessa frågor gick från “Hur många hårstrå har en apa?” till “Lever älgar i flock?” på ganska kort tid. Barnen märkte nämligen att en del frågor verkligen var svåra att få svar på. När vi skrivit vår text om nyckelpigor fick alla barn i klassen hjälpa till att rita bilder till de olika meningarna och sedan kunde vi publicera vår gemensamma bok på Ordklotet, Svedalas alldeles egna digitala bibliotek.

Nyckelpigan av F gul
Nyckelpigan av F gul

 

Textskapande

Textskapandet under höstterminens första halva hade huvudsakligen bestått av ett gemensamt skrivande med samtal kring hur man skriver en mening, att den börjar med stor bokstav, att det ska vara mellanrum mellan orden och att den avslutas med en punkt. Efter att vi skrivit flertalet gemensamma faktatexter om olika djur fick barnen testa att skriva tillsammans med en kamrat på en lärplatta, de flesta av barnen kunde skriva det lagom långa ordet “apa” som var det djur vi arbetade med då. När jag introducerade skrivandet instruerade jag tydligt barnen i hur de ska turas om att skriva och konstruera meningar. Förutom att barnen tränar turtagning märker jag att det genast sker saker i samspelet, de diskuterar både textens innehåll och form.

Med talsyntesen blir barnen aktiva lyssnare och kan själva höra om ett ord eller en mening inte låter som det var tänkt. Ibland kan det till exempel fattas ett ord i en mening. Jag har märkt att barnen då gärna suddar ut sin punkt och skriver dit en ny när de ändrat i meningen, för att lyssna igen. Det blir således naturligt att redan i förskoleklassen bearbeta och förbättra sin text.

Alla lyckas i skrivarbetet

Att lyckas i det tidiga skrivandet är viktigt för motivationen och genom att använda lärplattan i det tidiga skrivarbetet kan alla barn skriva – även de som inte kan en enda bokstav, bara de lär sig att använda ett tangentbord. När de skriver får de en direkt återkoppling på om de har skrivit rätt bokstav genom att de hör bokstavsljudet och barn som har svårt att forma bokstäver misslyckas inte i skrivandet.

Finmotorisk träning

Finmotoriken tränar vi på många andra sätt i det skapande arbetet och i det sammanhanget pratar vi om de små musklerna i fingrarna som måste tränas och att handen och ögat måste lära sig att samarbeta.

Exempel på finmotorisk träning Foto: Jessica Ziegenfeldt
Exempel på finmotorisk träning
Foto: Jessica Ziegenfeldt

Bilder som stöd

När barnen skapat egna små faktatexter har de sedan ritat en bild som passar till texten. I samband med att vi lärare i Läslyftet läste texten Serier för läsintresse skiftade vi vid några skrivtillfällen fokus och barnen fick istället börja med att rita bilder som de sedan skrev pratbubblor, tankebubblor och textplattor till. För en del barn blev det tydligt vad de skulle skriva när de fick stöd av sina egna bilder och därför tror jag att det är viktigt att variera textarbetet.

Faktaserier om älgar
Faktaserier om älgar

Avslutande ord

Alla barn får utmaningar när de skriver på lärplattan, några barn behöver träna på att känna igen bokstäver och hur de låter medan andra behöver träna på att bygga ut meningar och klippa och klistra i texten. En stor fördel med kollaborativt skrivande är att klassrumsklimatet överlag blivit mer hjälpande och stöttande eftersom barnen är lärresurser för varandra och ser det som en självklarhet att samarbeta.

I förslaget till text i Lgr11 om förskoleklassen kan man läsa:

Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta med ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt som grund,
  • kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften,  
  • skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer,

 

Att diskutera:

  1. Hur arbetar du med skrivande i förskoleklassen?
  2. Hur arbetar ni med bokstavsinlärning i förskoleklassen och årskurs 1 på din skola?
  3. Hur arbetar ni för att skapa en röd tråd för barnen mellan förskoleklassen och årskurs 1?

Vill du läsa mer?

Att skriva sig till läsning – erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet av Eva Hultin & Maria Westman (red.)

Bornholmsmodellen av Ingvar Lundberg

Förslag till Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Att använda dator i tidig läs- och skrivundervisning  – Caroline Liberg

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning – Åke Grönlund

Vad händer när ASL används i skriv- och läsinlärningen – Pedagog Malmö

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

En reaktion på ”Att skriva sig till läsning i förskoleklass”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.