Att skapa studiero

Vi får till stor del de elever vi själva skapar. Elever är formbara och de vill lyckas. Men det är vi lärare som måste ge dem rätt förutsättningar. För mig går en väg  till kunskap genom studiero. Finns det studiero i klassrummet kan vi lärare lägga mer tid på undervisningen och eleverna ges större möjlighet att ta till sig ny kunskap. Jag anser att  bra lektionsupplägg, positiv förstärkning och tydliga ramar för eleverna är avgörande förutsättningar för att främja god studiero. Lärare ska vara ledare, både när det gäller elevernas kunskapsutveckling och deras trivsel. I den här bloggen nämner jag fyra olika förutsättningar som jag anser gynnar studiero.

  • Struktur
  • Hela gruppen
  • Tydliga lektionsupplägg
  • Positiv förstärkning

Vad innebär studiero?

Skolinspektionen har nyligen genomfört en granskning av studiero i ett antal skolor i landet som du kan läsa om här. De menar att studiero är subjektivt och varierar mellan personer och situationer. Skolinspektionens definition av studiero är att eleverna kan ägna sig åt de planerade lärande aktiviteterna, att fokus är riktat mot det som är syftet med undervisningen och att det är så få störande inslag som möjligt.

Ett förtydligande, som Skolinspektionen poängterar, kring begreppet studiero är att eleverna förväntas vara aktiva i undervisningen, inte enbart sitta lugna och tysta. Alla elever måste vara aktiva, närvarande och engagerade för att undervisningen ska lyckas.

När jag gör utvärderingar med mina eleverna säger de att  det blir lugnare i klassrummet när det är tydligt vad de ska göra och när vi lärare varierar undervisningen så att det inte blir för enformigt.

Struktur

Alla i vårt arbetslag strävar efter att ha en gemensam struktur på våra lektioner. När våra elever kommer in i klassrummet står alltid lektionens mål och arbetssätt för att nå målet uppskrivet i punktform på tavlan. På så sätt blir det tydligt för eleverna att läsa
och överblicka vad som ska göras. Vi går igenom vad vi gjorde förra lektionen och sedan punktlistan tillsammans. Vi förklarar varför de ska göra uppgiften och innan eleverna börjar arbeta med sin uppgift brukar vi göra första delen tillsammans. Då blir det lättare för varje elev att förstå hur vi har tänkt oss uppgiften.

Tydligt lektionsupplägg

En förutsättning för att alla elever ska veta vad som förväntas av dem på lektionen är ett tydligt lektionsupplägg. Det kräver att jag som lärare är ordentligt förberedd inför varje lektion. Mina lektioner startar alltid med att jag står i dörren och tar emot eleverna. Jag får då ögonkontakt med eleverna och ser varje elev. Jag brukar tala med en lugn röst och ibland får de hämta sin penna eller vad de behöver direkt innan de sätter sig, alternativt har jag förberett material som redan ligger framme på deras plats. På det sättet minimerar jag
gbantalet moment som kan bli stökiga. Genom att förbereda eleverna och minimera förflyttningar i klassrummet blir det lättare för mig mig och eleverna att hålla fokus på rätt saker. Vi följer noga punkterna på tavlan tillsammans och jag återkopplar kontinuerligt till eleverna hur långt vi har kommit. Eleverna ska alltid veta vad de ska göra. Så fort de är klara med en uppgift ska det alltid finnas nya saker att göra. Jag försöker att variera min undervisning så att eleverna inte behöver sitta med samma sak för länge. Med en varierad undervisning
ökar möjligheterna för eleverna att tillgodogöra sig mer kunskap. När jag gör lektioner som är enformiga märker jag direkt att flertalet elever blir passiva eller börjar prata. När jag avslutar lektionen pratar vi alltid om lektionens syfte och mål.  Jag står alltid vid dörren och släpper ut eleverna i omgångar för att minska risken för konflikter.

Forma hela gruppen

Många lärare känner nog igen sig i känslan av att enstaka elever tar väldigt mycket tid och uppmärksamhet i undervisningen. Det tar fokus från lektionens syfte och mål samt skapar oro i klassen. Ofta sprider sig oron till fler elever och stor del av tiden går åt till att solidarity-649713_640tillrättavisa och försöka skapa ordning i klassen. Vi har försökt att aktivt jobba med att flytta fokus från de oroliga och gränstänjande eleverna till att fokusera mer på gruppen som helhet. När vi arbetar nära de elever vi kan forma märktes det efter ett tag att de gränstänjande eleverna inte fick lika stor uppmärksamhet i klassrummet. Fler elever hängde inte på. En viktig del är att en gränstänjande elev inte ska erbjudas olika regler från olika lärare. I stället ska vi uppträda som en enhet med samma regler och tydlighet.

Positiv förstärkning.

En annan viktig del för att skapa studiero är att arbeta med positiv förstärkning. Rätt beteende ska uppmuntras och berömmas. Ju mer jag berömmer eleverna, desto lugnare blir det i mitt klassrum. Jag försöker undvika att höja rösten i klassrummet utan istället lugnt gå fram till elever som tänjer på gränserna och markera. Jag märker stor skillnad på stämningen i klassrummet när jag inte höjer rösten. Samtliga, både eleverna och jag mår mycket bättre av att se och berömma de som gör rätt, istället för att fokusera och skälla på de som gör fel. Min erfarenhet är att det blir lättare att skapa en god relation till eleverna när jag använder mig av positiv förstärkning. Goda och positiva relationer ökar tryggheten och även lusten till lärande.

Sammanfattningsvis

Struktur, rutiner och positiv förstärkning har lett till bättre studiero i mitt klassrum. Jag kan fokusera mer på undervisningen och det leder till en lugnare studiemiljö och ökade möjligheter för fler elever att nå kunskapskraven.

En positiv effekt för ett  klassrum som präglas av studiero och trygghet är att det även finns utrymme för en tillåtande atmosfär där vi ofta skrattar och lär av varandra.

Att diskutera:

  • Vilka förutsättningar tycker du är viktiga för att uppnå studiero?
  • Hur arbetar du för att få alla elever aktiva?
Share Button

En reaktion på ”Att skapa studiero”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *