Att skapa mottagare till elevernas arbete

Det finns många exempel på hur elevers skrivande får en skjuts av att det finns en verklig mottagare för deras texter. Det gäller inte bara skrivande, Dan Åkerlund har till exempel skrivit om hur elever kommunicerar sitt skolarbete via bloggar och Skype. Även i NO går det utmärkt att låta skrivuppgifter och laborationsrapporter få en mottagare, både verkliga och fiktiva. Resultatet blir att elevernas motivation höjs. Det innebär också att deras kunnande vidgas då de måste anpassa sina redovisningar när det gäller urval av innehåll, språk, begrepp och form. Eleven ges en möjlighet att träna förmågan att kommunicera naturvetenskap  och läraren får bedömningsunderlag som visar hur eleverna kan ”skapa … texter och andra framställningar med … anpassning till syfte och målgrupp” (ur kunskapskraven NO, LGR11). Mottagaren kan vara en kompis, någon utomstående eller helt påhittad och här följer tre enkla exempel från min egen undervisning.

I kemi har vi arbetat med organisk kemi (bland annat med alkaner, alkoholer, organiska syror och estrar). Utifrån det har eleverna fått två uppgifter där de skall kommunicera sina kunskaper med ett förutbestämt syfte. Den första uppgiften handlade om bränslen, närmare bestämt bensin, etanol och naturgas/biogas. Uppgiften hade en fiktiv mottagare och gick ut på att eleverna skulle föreställa sig att de jobbade inom en kommun och hade ansvar för fordonsfrågor. Inför en upphandling av nya fordon hade de fått i uppgift att skapa ett beslutsunderlag med information riktat till kommunens politiker. Beslutsunderlaget skulle ta upp bränslenas kemiska sammansättning, deras fysikaliska egenskaper, hur framställningen går till och deras miljö/hälsopåverkan. De skulle också skriva en rekommendation där de skulle motivera val av något av bränslena.  Här var det viktigt att ta hänsyn till att mottagaren inte var expert och har lite tid till förfogande att sätta sig in ämnet och utmaningen var att vara kortfattad, att hålla sig till ämnet, att vara korrekt i språk och användandet av begrepp samt att presentera innehållet på ett överskådligt sätt. Uppgiften liknar till viss del ett av delproven i nationella provet i No åk9 med skillnaden att där får eleverna ett färdigt faktaunderlag att utgå ifrån.

MottagareDen andra uppgiften handlade om innehållet i en påse godis. Eleverna jobbade i par och skulle kolla upp vilka ämnen som dolde sig bakom ingredienslistans E-nummer , varför de användes i godis och  hur de framställdes. Sedan skulle de skapa en plansch (en sida i Powerpoint) som de visade upp på sina skärmar. Mottagaren i det här fallet var kompisarna. Som redovisning fick man gå runt och titta på sina klasskamraters presentation och lämna ett omdöme i form av en blankett med formen ”two stars and a wish”. Varje par fick på så sätt återkoppling från 4-5 andra grupper. Eleverna uppskattade både möjligheten att vara mottagare och få återkoppling från sina kompisar

Ett tredje exempel handlar om en laborationsrapport med en utomstående mottagare. I arbetsområdet ”Ljud” har vi sedan flera år haft som uppgift att eleverna skall planera en egen undersökning om bullernivåer på skolan. De skall utifrån en hypotes om ljudmiljön på en viss plats, en viss tidpunkt eller vid en viss aktivitet planera undersökningen för att sedan utföra och redovisa resultat. Utifrån sina resultat skall de sedan dra en slutsats om hur ljudmiljön kan förbättras och lämna motiverade förslag till förbättringar. Här är mottagaren mer diffus men den finns eftersom elevernas arbete kommer att användas till något verkligt. Detta året lämnade jag t ex över några rapporter till skolledningen eftersom vi just nu jobbar med att förbättra ljudmiljön för elever och personal.

Både processen och resultatet blir generellt sett bättre när det finns ett tydligt syfte och en tänkt mottagare men det är givetvis inte alla elever som går igång på uppgiften trots detta utan håller sig till samma form som de är trygga med. Det kan handla om att man som elev ser till kvantitet (ju mer fakta desto bättre) eller att man har fullt upp med att förstå innehållet och lägger mindre tid till kommunikationen. Om man som lärare deltar i processen och stöttar arbetet brukar det lösa sig. En positiv bieffekt till att använda mottagare till elevernas arbete är att det skapar större variation för eleverna eftersom man kan variera mottagare och därmed form och arbetssätt.

Att diskutera

  1. Hur kan de uppgifter som används idag i NO-undervisningen anpassas så att elevernas redovisning får en mottagare?
  2. Vilka typer av mottagare skulle man kunna tänka sig i NO-uppgifter?
  3. Bör man sträva efter att hitta verkliga mottagare eller går det lika bra med fiktiva mottagare?
Share Button

En reaktion på “Att skapa mottagare till elevernas arbete”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *