Att skapa läsintresse

Jag undervisar förskoleklassen i år och har förmånen att delta i Läslyftet tillsammans med alla förskollärarna i Svedala tätort. Vi arbetade under hösten med modulen som heter “Stimulera läsintresse” och tillsammans planerade vi och genomförde olika aktiviteter på våra skolor och jag ska berätta om några av dem. Inledningsvis genomförde vi en läsvaneundersökning där vi samtalade med våra sexåringar i syfte att kartlägga deras läserfarenhet och läsvanor. Vi utgick från frågor som vi tillsammans utarbetat.

  1. Är det någon som läser för dig hemma? Tycker du om det?
  2. Har du någon favoritbok?
  3. Brukar du gå till biblioteket?
  4. Hur gör man när man läser?
  5. Varför är det bra att lära sig läsa?

Vill du läsa mer om läsundersökningar kan du göra det i modulen Stimulera läsintresse. Där finns förslag till både intervjufrågor och enkäter riktade till barn i olika åldrar.

I efterhand när jag tänker på läsvaneundersökningen är den ett sätt för mig att se vilka barn som redan har en inre motivation och som Barbro Westlund skriver i Att undervisa i läsförståelse är “uppslukade av böckerna och glömmer tid och rum, är nyfikna och söker kunskap från texten. De är också villiga att anstränga sig för att förstå.”  De barn som jag i läsvaneundersökningen ser inte har en inre motivation är de elever jag måste lägga mycket tid och kraft på för att få dem positivt inställda till att upptäcka böckernas fantastiska värld. Jag önskade och hoppades att alla barnen skulle kasta sig över böckerna första dagen i förskoleklassen. Men ingen läste och ingen tittade i böckerna som jag omsorgsfullt ställt fram. Böckerna bara stod där och väntade, tålmodigt.

Jag har tidigare skrivit om textsamtal och hur jag arbetar med skönlitteratur i undervisningen eftersom det är viktigt för att skapa läsintresse. I det här blogginlägget vill jag lyfta fram några andra sätt att att få barn att hitta till böckerna eller i vissa fall hjälpa böckerna att hitta till barnen. 

Läsande förebilder

En eftermiddag frågade jag två pojkar om de kanske ville låna hem några småböcker och läsa. Det ville de absolut båda två. De valde vars tre böcker och jag skrev och förklarade för deras föräldrar att de fick ha böckerna hemma ett tag och när de var intresserade av att låna nya böcker var det bara att säga till. Några dagar senare visade jag småböckerna för alla barnen och berättade att man gärna fick låna hem och läsa tillsammans med sina föräldrar. Jag berättade att två pojkar redan hade börjat. Flera utav barnen blev då genast intresserade och gjorde detsamma.

En morgon slog jag mig ner i klassrummets mysiga soffa med en bok i högsta hugg. Det tog inte många sekunder förrän jag hade barn bredvid mig, bakom mig och barn som stod framför och nyfiket tittade upp och ner i boken jag läste.

“Den här boken har jag lånat till dig – jag tror att du kanske kan gilla den.” Det var en mening som förändrade ett barns syn på böcker. Ett par tindrande ögon och en bok med hem i ryggsäcken.

Vi är alla läsande förebilder men den viktigaste förebilden verkar var den jämnåriga kamraten som man ser upp till litegrann. Även äldre elever som läser för de yngre är viktiga inslag av läsande förebilder.

Favoritboken

I läslyftet hade vi bestämt att alla barn skulle få ta med sin favoritbok till skolan som en del i att väcka nyfikenhet inför böcker. Den läsvaneundersökning vi genomfört visade att många barn inte blev lästa för hemma och på det här sättet hoppades vi få igång ett intresse även hos dem och i förlängningen även ett intresse för föräldrarna att läsa högt för sina barn. Böckerna började strömma till alla förskoleklasser i Svedala. Klassrummen svämmade snart över på flera ställen och krukväxterna i fönstren fick maka på sig. Vi bestämde oss för att läsa alla böckerna högt i grupperna. Innan vi läste fick barnen berätta varför de gillade just den boken. En del böcker var stora och en del små, vissa böcker var på andra språk och vissa hade hundratals sidor. Vi kunde inte läsa alla böcker från början till slut men vi kunde titta i dem och välja ut favoritstycken/sidor att läsa högt. Ibland behövde vi hjälp av våra modersmålslärare. Det gav ett viktigt perspektiv och skapade förståelse för hur det är för våra nyanlända barn, när böcker läses på ett språk man inte behärskar.

Favoritboken visade sig verkligen vara en lyckoträff när det gällde att skapa ett läsintresse. På Kyrkskolan har även föräldrar och andra släktingar till barnen hört av sig och frågat om de fick komma och läsa sina favoritböcker i förskoleklasserna. Dessa stunder har jag förstått varit helt magiska. Även vi pedagoger har läst våra favoritböcker för barnen.

Så plötsligt en morgon satt fyra barn på golvet med en bok. De pratade, bläddrade och drog i pop-upboken som ett av barnen kunde alla finesser på eftersom det var hans bok.

Två barn satt vid ett bord och tittade i en guldglänsande dinosauriebok. I soffan satt tre barn och tittade i småböcker och med ryggen mot mig vid lådorna med småböcker stod sju barn och bläddrade efter böcker de kunde låna med sig hem. Äntligen!

Högläsning

Att välja högläsningsböcker som jag älskar är inte så svårt och när jag älskar en bok smittar det av sig även på barnen. När jag tänker tillbaka på olika klasser jag haft genom åren tänker jag samtidigt på vilka böcker vi läste tillsammans och hur det skapade en vi-känsla ungefär som när man varit på en fantastisk och minnesvärd resa tillsammans. Ibland när jag möter gamla elever börjar de prata om våra läsupplevelser som med min förra omgång elever. De kommer förhoppningsvis inte glömma läsningen och samtalen med Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius. Det var en bok som fångade alla elever!

I Textsamtalets förutsättningar och möjligheter  beskrivs modellen genrehjul. Ett genrehjul är en cirkel med fält (som en klocka) där olika genrer förs in, till exempel sagor, humor, sport, mysterier osv. I samtal med eleverna kan man placera olika böcker, samt diskutera vad som är typiskt med genren, vilka genrer som eleverna gärna läser och var i biblioteket de olika genrerna går att hitta. Under några veckor högläser sedan läraren någon bok, eller del av bok, ur alla de olika genrerna. Eleverna kan sedan börja bygga sitt eget genrehjul, och fundera på vilka genrer de oftast väljer att läsa, och varför. Modellen kan användas för att vidga elevernas läsrepertoar.

Serier

Serier som en väg in i läsningen testade vi på under ett par veckor. Varje morgon la jag ut serietidningar på varje bord. Med många barn i klassen som ännu inte knäckt läskoden blev seriernas bilder en meningsfull väg till läsarnas klubb. Barnen satt plötsligt och läste bilderna, ofta tillsammans med en kamrat. Under arbetet med serier högläste vi en enkel serie från Bamse. Vi lärde oss om genren och barnen skapade egna små serier med tankebubblor, pratbubblor, textplattor och använde aktionsprocesser i sina illustrationer för att visa rörelser.

På tavlan i klassrummet sitter bilder av Mamma Mu och Kråkan. Varje morgon berättar de om något som anknyter till skoldagen. De berättar i pratbubblor och tankebubblor. Flera barn frågar nyfiket sina föräldrar när de kommer på morgonen vad Mamma Mu och Kråkan säger. Jag brukar låta Mamma Mu börja med “Mu! Idag ska vi….” för att barnen ska kunna känna igen orden och kunna läsa högt för sina kamrater. När ett barn har läst läser vi alltid efter tillsammans i kör.

Mamma Mu och Kråkan
Mamma Mu och Kråkan

Tematiskt arbete

I vårt temarbete om dinosaurier arbetade jag och min kollega Anette Erhardt med fyra olika stationer under en förmiddag. Stationerna var skrivning, finmotorisk träning, spel och pussel och den sista stationen var att titta och läsa i böcker. Vi märkte att den sista stationen var populär och där hände det saker i kommunikationen mellan barnen. Det pratades livligt och barnen tenderade att stanna kvar vid stationen i upp till en timme. Det skapade motivation till läsning hos våra sexåringar när de fick läsa, titta på bilder och samtala samtidigt.

Skolbibliotekariens roll

 På det första föräldramötet i förskoleklassen bjöd vi in vår skolbibliotekarie som berättade om hur viktigt det är att läsa för sina barn. Hon tipsade om böcker och visade och hälsade föräldrarna välkomna till skolbiblioteket tillsammans med sina barn. Skolbibliotekarien har en viktig roll för de flerspråkiga barnen eftersom hon ordnar böcker på alla barnens språk, vilket är mycket uppskattat av både barn och föräldrar.

Vår skolbibliotekarie kommer regelbundet till våra förskoleklasser och vårt fritidshem och tipsar om böcker och läser högt för barnen. Böckerna som hon presenterar blir ofta väldigt populära och det kan bli en lång väntelista.

Avslutande ord

Nästan varje morgon är det några barn som kommer fram till mig och säger att de har en bok att lämna till biblioteket. Jag försöker så ofta jag kan att följa med barnen bort till biblioteket. Även om det bara var ett barn som från början skulle lämna en bok så brukar det tillkomma ytterligare några barn. Jag ser det som ett bevis för att det medvetna arbetet har gett resultat – barnen har fått ett intresse för läsning.

Det finns oändligt många sätt att arbeta för att skapa läsintresse och jag har i den här texten bara snuddat vid några som jag ser har gett effekter på de sexåringar jag arbetar med just nu.

Att diskutera:

  • Hur arbetar du för att dina elever ska få läsande förebilder?
  • Hur ser samarbetet med skolbibliotekarie och folkbibliotek ut där du arbetar? Vilka utvecklingsmöjligheter ser du?
  • Hur arbetar ni på din skola för att skapa läsintresse?

Referens

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur: Stockholm

Share Button

En reaktion på “Att skapa läsintresse”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *