Att skapa en undervisning som utmanar och inkluderar alla

Hur får man en undervisning som utmanar alla elever? Hur ser en undervisning ut där eleverna får träna och utveckla de förmågor som ska bedömas. Arbetsuppgifter som utmanar högpresterande elever, men som också stöttar de elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har höga förväntningar på alla elever, men det är en utmaning att motivera och skapa strukturer så att alla eleverna ges möjlighet att nå upp till dessa.
höga förväntningar

Det som är god undervisning för elever i  allmänhet är också bra för högpresterande elever. Enkelt, god undervisning är bra för alla elever. Jag tänkte berätta om  den lektionsstruktur jag använder just nu i min kemiundervisning i årskurs 4.

Först börjar jag med att ta reda på  elevernas erfarenhet. Sedan gäller det att väcka deras nyfikenhet och intresse genom ett naturvetenskapligt arbetssätt med teorier som prövas i experiment. Därefter låter jag  dem söka och granska naturvetenskaplig information i olika källor. Till sist får de visa att de kan använda allt detta i naturvetenskapliga diskussioner eller i texter de skapar själv.


Lektionsstrukturen jag ska presentera utgår från ett exempel och det centrala innehållet i kemi, åk 4-6:

  • Partiklars rörelse som förklaring till övergångar mellan, fast form, flytande form och gasform.
  • Vattnets egenskaper.

För att väcka intresse och ta reda på förkunskaperna utgår vi oftast från en bild eller en ”öppen fråga”. Eleverna får några stödfrågor och NO-glosor (begrepp).

isberg

 

 

 

 

 

1. Vilket/ Vilka ämnen finns på bilden?
2. Beskriv ämnet/ämnena så noga du kan.
3. Vad är det för likheter/skillnader mellan de ämnen du ser?
4. Vad har du för erfarenhet av det du ser på bilden?

NO-glosor:   fast form, flytande form,  smälter, stelnar ,molekyler flyter, sjunker, volym, tyngd, densitet

Här jobbar vi enligt EPA-metoden. Eleverna funderar /skriver först själva, sedan delger de med en samtalskamrat och till sist lyfter vi det i helklass. Ibland tar vi också in något digitalt verktyg och både
Answergarden och Padlet fungerar bra. Diskussionerna i helklass blir väldigt elevaktiva och många elever bidrar med sina tankar och idéer.


Därefter utmanar jag elevernas teorier i ett undersökande arbetssätt. När eleverna har visat sina förkunskaper för mig, kan jag också styra in laborationerna på en utmanande nivå.  Denna gång märkte jag att eleverna hade full koll på vattnets olika faser och övergångarna. Vad de inte kunde var hur molekylernas rörelse ändras  samt hur detta leder till högre eller lägre densitet vilket avgör om ett föremål flyter eller sjunker.  Målet för de undersökningar vi ska göra blir därför följande och presenteras för eleverna.

”Att göra undersökningar för att förstå varför ett ämne flyter eller sjunker”

IMG_3668
Hur får vi potatisen att flyta? Hur får vi potatisen att sjunka? Hur får vi potatisen att sväva?

Vi gör sedan ett par olika experiment. Eleverna tränar på sin förmåga att undersöka genom att genomföra en  undersökning efter en egen eller given planering.  Jag strävar efter att låta eleverna i par göra sina undersökningar, men eftersom jag har NO i helklass fungerar det inte alltid utifrån utrymme och tillgänglig utrustning. Ibland får det därför bli så att vi gör undersökningen tillsammans.
Eleverna dokumenterar i bild / skrift sina hypoteser och sitt resultat. Ofta kör vi en ”förkortad” löpeld (1/4 av eleverna) kring deras hypotes. Här försöker jag få eleverna att förklara varför de tror som de gör för många tycker det är svårt.
Vi har också en gemensam diskussion kring resultatet.

  • Vilket resultat fick ni? Slutsatser.
  • Hur stämde ert resultat med er hypotes?
  • Jämför med andras resultat. Likheter/skillnader? Vad kan det bero på?
  • Skulle du kunna förbättra undersökningen?

När vi arbetar med förmågan att undersöka arbetar vi på olika sätt för att eleverna ska utveckla alla delförmågorna i kunskapskraven. Hur jag arbetar med detta kommer jag att beskriva i nästa blogginlägg.


För att eleverna  ska utvecklas vidare i sitt lärande  kommer vi nu  till att de ska söka naturvetenskaplig kunskap från olika källor. Därför ser vi filmer, läser texter i böcker eller någon artikel. Oftast närläser vi texter tillsammans och diskuterar. Ser vi en film får de uppgifter/frågor innan. Ibland får de frågor av mig som de själv söker svar på.  När vi kommer till detta moment har eleverna alltid också frivilliga pre-homework. Många elever mår bra av att se filmer läsa/lyssna på texter mer än en gång och har då möjlighet att göra det i förväg. Länkar till texter och filmer lägger jag därför ut till eleverna i google classroom i förväg. Många elever tycker det är jättebra att kunna förberedda sig hemma och blir då mer delaktiga i klassrummet. Jag kan också anpassa svårighetsgraden  beroende på vilka källor jag erbjuder olika elever. Jag upplever att när  eleverna har startat i sina erfarenheter, sedan fått uppleva i olika experiment, så blir det både intressantare och lättare att ta till sig ny kunskap i olika källor. Det gynnar även deras språkliga utveckling i ämnena när det sker i denna ordning.


Till sist arbetar vi med att träna på följande i kunskapskraven:

  • Att beskriva egenskaper hos vatten med användning av kemins begrepp.
  • Att använda information i diskussioner och egna texter anpassade till sammanhanget.

Eleverna arbetar ofta med sin samtalskamrat i muntliga övningar  med begreppskort. Detta gör vi på liknande sätt varje gång så eleverna känner väl igen sig.  Eleverna gör t ex följande tre olika övningar med NO-glosorna, som de får inplastade av mig.Gissa begreppet

Sortera och gruppera

Förklara begrepp

Elevernas får också en riktad skrivuppgift  där de tränar på att använda sina kunskaper. Ibland använder jag dessa skrivningar som ett bedömningstillfälle.  Det kan vara en förklarande, argumenterande eller instruerande text. Faktakunskaper är viktiga att ha för att fixa detta, men fokus ligger på att använda dessa. Begreppen som eleverna ska använda finns som stöd på tavlan. Eleverna visar att de förstår orden och begreppen genom att använda dem i ett sammanhang istället för att de tränar på att memorera dem. Denna lite friare formen av riktad skrivning utmanar alla elever efter deras olika förutsättningar.  Elever som har kämpigt med sin läs och skrivutveckling eller en nyanländ elev jag har behöver  här hjälp av någon stödstruktur och ett begreppsschema. En stödstruktur är en hjälp för att eleven ska  få struktur och ordning i sina tankar. Det står bra om stödstrukturer i Göran Svanelids bok”De fem förmågorna i teori och praktik” , kapitel 5.

tabell_flyter_sjunker

Genom att synliggöra begreppen så stöttar jag eleverna i deras tankar när de ska skriva en förklarande text. Eleverna visar att de förstår orden och begreppen genom att använda dem i ett sammanhang, istället för att jag testar elevens förmåga att memorera begrepp. Elever som behöver acceleration utmanas genom att få utveckla sina texter i flera led, se sammanhang och dra slutsatser.

3. När vi inte skriver tränar vi istället på att visa dessa kunskaper i muntliga diskussioner. Vi har då klassdiskussioner efter en struktur som jag beskrivit i ett tidigare inlägg ”Elever blir klokare och utvecklar sitt språk i klassdiskussioner”.


Den här lektionsstrukturen känner jag utgår ifrån där eleverna befinner sig, den utmanar elever som behöver det och samtidigt ger den bra stöd till andra elever.  Det som jag just nu mest funderar på är att få alla elever motiverade och vilja göra sitt bästa. Det är en utmaning! Det gäller ju inte bara att skapa förutsättningar för alla elever att lyckas utan att få alla elever att vilja det själv eftersom det kräver ansträngning. Mottot i mitt klassrum

“Det är ansträngande att utvecklas, men roligt när man lyckas.”


Att diskutera

  1. Vilka stora frågor kan du väcka inom ditt arbetsområde?
  2. Hur skapar du en lektionsstruktur som utmanar alla elever?
  3. Vilka stödstrukturer använder du dig av för att stöta elever i behov av särkilt stöd?
Share Button

9 reaktion på “Att skapa en undervisning som utmanar och inkluderar alla”

  1. Hej Kristina!

    När du är så här konkret i ditt beskrivande av tillvägagångssätt, blir det lätt för mig att hitta användningsområde för ditt upplägg i mitt klassrum och i mina ämnen. Stort tack!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *