Att leka – ett sätt att nå framgång i undervisningen

Elevernas ögon lyser av förväntan och de har svårt att sitta still i bänkarna av spänning. Från flera elever hörs glada tillrop och ett och annat stön. Den täta stämningen i rummet går nästan att ta på.      När eleverna lämnar klassrummet säger flera att de vill göra detta fler gånger. 

Vad hände egentligen där i klassrummet?

Tro det eller ej, men det var undervisning.

Beskrivningen ovan kommer från lektioner då jag använde Kahoot för att stämma av ett arbetsområde. Sättet som eleverna engagerade sig i uppgiften och den glädje jag bevittnade fick mig att fundera över hur jag ännu bättre kan använda de mekanismer som gjorde undervisningen med stöd av Kahoot lustfylld och rolig. Jag identifierade ganska snabbt ett par av dessa.

Den typ av digitala verktyg som Kahoot representerar är baserade på lek i spelets form. Kritiken mot Kahoot och liknande digitala verktyg kan vara att de endast är testverktyg och inte lärverktyg där eleverna lär sig ny kunskap.  Så kan det naturligtvis bli. För att undvika detta kan man plocka ut ett par uppgifter som eleverna får diskutera i efterhand, t ex en fråga där svaret inte var helt sjävklart eller där det finns många rätta svar. Det är också viktigt att nämna att tävlingsformen kan stressa vissa elever vilket är viktigt att ta hänsyn till och anpassa undervisningen efter. 

I Kahoot får eleverna omedelbar respons vilket aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket i sin tur innebär att konsekvensen av beteendet i detta fallet blir positivt förstärkt. Hjärnan uppskattar detta och vill göra om det, därav sa många elever att de ville använda Kahoot fler gånger.

bild

Omedelbar respons  är ett av de starkaste korten vid inlärning enligt inlärningspsykologin oavsett om den är positiv eller negativ. I skolan ska vi naturligtvis arbeta med positiv förstärkning.

Det jag kom fram till när jag satt där i klassrummet och iakttog de förväntansfulla elevansiktena var inte nytt för mig; omedelbar respons och lek är två framgångsfaktorer att räkna med i planeringen av en lustfylld undervisning. Däremot blev det ett tillfälle för mig att fundera över hur jag redan använder mig av dessa faktorer och hur jag kan utveckla mitt arbete.

Jag undervisar på högstadiet och frågan är om man kan använda leken i undervisningen med tonåringar? Mitt svar är, ja det kan man. Att använda ordet lek i beskrivningar av övningar och arbetsuppgifter kanske kan bli ett rött skynke för en och annan tonåring men ATT leka med dem går. Som med all annan undervisning gäller det anpassa leken efter den elevgrupp man har framför sig. Faktum kvarstår,  oavsett ålder utvecklar man sin fantasi och kreativitet vid lek.  Allt fler forskare betonar också lekens betydelse för barns tänkande och förmågan till empati och inlevelse.

Rollspel är ett sätt att använda leken i undervisningen och något jag med jämna mellanrum använder mig av. För mig behöver inte rollspel innebära att var och en skapar en roll/identitet och sedan utsätts för olika scenario där de förväntas agera utifrån sin roll. Rollspel kan i min undervisning lika väl vara en grupp som får en identitet eller t om en hel klass. Det behöver inte i heller vara ett långt projekt utan rollspelet kan pågå under en lektion eller delar av en lektion. Rollspelen kan handla om allt från hur en budgetproposition kan mottas av olika grupper i samhället, hur olika grupper i det nybildade USA såg på Konstitutionen och Bill of Rights eller hur man skulle agerat om man såg en skolkamrat dricka alkohol. Jag använder framförallt rollspel för att ge eleverna en fördjupad möjlighet att se olika perspektiv i samhällsfrågor och öka deras kunskaper om varför individer i samtiden eller genom historien agerar/agerat som de gör/gjort. Det är slående hur vissa elever snabbt finner sig i den här typen av lekar och med fantasins hjälp intar sin roll och hur andra elever, styrda av oskrivna regler om hur en tonåring förväntas tycka och tänka om lek, har svårt att “spela med”. Här gäller det att ha is i magen och inte ge upp utan tänka att det viktiga inte är att eleverna ska spela teater utan att de deltar i övningen.

Jag vill gärna utveckla min undervisning när det gäller rollspel och då fokusera på det fördjupade rollspelet, där varje person skapar en karaktär utifrån en given tid och plats och på något sätt dokumenterar och delger hur händelser och situationer påverkar dem, troligen kommer detta att ske i någon form av blogg. Min förhoppning är att eleverna  på detta sätt är med och skapar sin egen kunskap på ett än tydligare sätt. 

En  annan typ av lek är att spela sällskapsspel. När man spelar den här typen av spel tränar man eleverna i bl a att samspela med varandra samt turtagning.

Jag har skapat en typ av sällskapsspel som jag kallar Först i mål och jag använder spelet med eleverna som en typ av instuderingsfrågor  t ex i  slutet av ett arbetsområde. Jag och/eller eleverna gör ett frågebatteri med svar, närmare bestämt 26 stycken (spelplanen består av 26 rutor). Två personer spelar mot varandra och en är frågeuppläsare och domare. Spelarna slår en tärning och går antalet steg som denna visar. De hamnar på ett nummer på spelplanen som motsvarar en fråga. Frågan läses av domaren. Kan spelaren inte svaret ska domaren läsa upp det rätta svaret två gånger och spelaren får gå tillbaka där den kom ifrån. Svarar spelaren rätt på frågan får den stå kvar. Detta blir i sin form en omedelbar respons. Spelarna kan få samma frågor vid flera tillfällen då numren finns på flera platser på spelplanen vilket ger repetition. Vinner gör den som kommer först i mål. Spelplanen är återanvändbar men frågorna görs utifrån akutellt arbetsområde. Många elever tycker det här är ett utmärkt sätt att få koll på vad de kan och behöver träna vidare på. Flera har dessutom uttryckt att det är en rolig form för att jobba med frågor. 

När man talar om lek i skolan är det svårt att inte nämna datorspel. Studier visar att datorspel tilltalar barn och ungdomar bl a för att de baseras på direkt respons och positiv belöning.  Leken sker i en tävlingsform som är positiv och som vill stimulera de som tävlar att söka nya kunskaper för att kunna avancera. Jag är själv inte redo för att ta in datorspelen i undervisningen men när jag läser om datorspelens pedagogik inser jag att vi lärare har mycket att lära av den. 

Att diskutera:

  1. Hur gör du för att ge eleverna direkt respons i din undervisning?
  2. Hur kan du utveckla din undervisning för att ge eleverna direkt respons?
  3. Hur använder du lek och spel i din undervisning?
  4. Hur kan du göra för att utveckla din undervisning så att den innefattar lek och spel?
  5. Hur kan man använda datorspelens pedagogik för att forma sin undervisning?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

7 reaktioner på ”Att leka – ett sätt att nå framgång i undervisningen”

  1. Det finns en viktig aspekt i datorspel och sällskapsspel där barnen har möjlighet att sätta verkligheten åt sidan, att de upplever att de kontrollerar leken. Därmed positivt att de kan jobba på ett sätt där de inte känner sig kontrollerade eller tillrättavisade för att lekens lust ska fortgå. Att visa respekt för barns lek är ett ämne som betonas i boken Lek på allvar av Ole Fredrik Lillemyr (Liber 2013). Lillemyr refererar till Levy då han betonar att leken är ett område där barnets lust och inre motivation är nära kopplad till att barnet känner att det har kontroll över något där det sätter verkligheten åt sidan.

  2. Kul att läsa om Kahoot , jag använder det ofta med mina sexor i matematiken. Jag brukar också låta eleverna göra egna kahoots då det kräver mycket tankearbete att formulera en fråga och dessutom ge fyra svar som är formulerade så att det rätta svaret inte är självklart. Sen undrar jag en sak över ditt spel som jag inte riktigt förstod. Du säger att det är 26 rutor på spelplanen och 26 frågor. Men samtidigt att man kan få samma fråga flera gånger. Men om du har fråga 1-26 på de 26 rutorna – hur får du då in samma nummer flera gånger. Jag fattade det som att en ruta har ett nummer- eller det kanske jag har missuppfattat. Låter som en bra idé att i matten låta eleverna göra några frågor och så gör jag några när ett arbetsområde ska övas in som ex. huvudräkning, multiplikation, samband bråk procent decimaltal etc.

Lämna ett svar till Åsa Hagström Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *