I skolan arbetar vi mycket med att utveckla våra elevers läsförståelse. Då arbetar vi oftast med skönlitterära texter, att läsa och arbeta med faktatexter får ofta en undanskymd plats i klassrummet. Kan du säga någon författare till en skönlitterär text? Säkert flera. Kan du säga några författare till faktatexter? Inte så många kanske. Jag har läst boken Att läsa fakta texter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning av Adrienne Gear och den har gett mig många aha-upplevelser angående de olika texterna vi använder oss av i skolan och i vardagen. I boken presenteras ett sätt att undervisa i läsförståelse som fokuserar på att eleverna ska vara uppmärksamma på sitt eget tänkande när de läser. Det ger dem en möjlighet att hitta mening i texterna de läser med hjälp av sina egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap.

Författaren beskriver hur hon själv blev förvånad över hur mycket faktatexter vi dagligen läser i förhållande till skönlitterära texter. Jag tyckte också att uppdelning mellan dessa olika texter var märklig, den läsning som vi i dagliga livet ägnar oss åt är 80 procent faktatexter och endast 20 procent skönlitterära texter. Jag funderar på hur min undervisning ser ut. Jag hjälper eleverna att förstå och läsa skönlitterära texter till största delen. Alltså hjälper jag inte dem att utveckla den läsning som de behöver mest under sitt liv. Vad är det då för sorts texter som eleverna kommer att möta i sitt liv? Naturligtvis är det skönlitteratur, alltså fiktiva berättande texter och sagor.  Men till största delen är det faktatexter så som recept, bruksanvisningar, kartor, menyer, tidningar, kataloger, ansökningar, etiketter, innehållsförteckningar och berättande faktatexter, listan kan göras lång. Faktatexter är med detta synsätt allt vi läser som inte är berättelser. Då måste jag som pedagog bli bättre på att lära eleverna hur de läser och förstår faktatexter. Hur kan jag då klassificera faktatexter så att eleverna får lättare att förstå vad det är för slags text de läser. Författaren har ett förslag:

• Beskrivande, som organiserar fakta av något slag
• Instruerande, steg för steg för att utföra något
• Förklarande, hur eller varför något händer görs eller fungerar
• Argumenterande, underbyggd uppfattning om något ämne
• Biografiska, linjära redogörelser kring en persons liv.

Faktatexter är annorlunda strukturerade än en skönlitterär bok, det är svårt att läsa dem från pärm till pärm, oftast läser vi små avsnitt av texten. När vi undervisar i läsförståelsestrategierna är det därför bra att använda korta stycken av text eller korta artiklar. När läsundervisning är effektiv väljer läraren ut strategin, modelerar den och stöttar sedan sina elever genom att uppmuntra och vägleda dem innan de gradvis kan ta över ansvaret för att använda strategierna själva.  Det är viktigt att vi lär våra elever att tänka under tiden de läser. Att läsa är att tänka och förändra sin tanke. Efter modeleringen kan vi ge eleverna en vägledd övning där de får prova sina nya färdigheter och samtidigt få uppmuntrande ord, tips och eventuell en minilektion för att de ska våga lite till i sina tankar.

Vad är det då för strategier vi behöver för att läsa faktatexter? Författaren visar detta väldigt konkret för sina elever. Hon delar helt enkelt upp en ritad hjärna i fem pusselbitar – de olika strategierna – de behöver när de ska förstå faktatexter. När hon tillsammans med sina elever har introducerat och lärt ut en pusselbit så lägger de den i en bild av ett barns huvud och på det sättet blir det konkret och synligt för eleverna att deras hjärna har lärt sig ett nytt sätt att tolka texten. När eleverna fått lära sig varje strategi för sig, kan de öva läsning, tänkande och interaktion med alla fem strategierna. De fem olika strategierna används av skickliga läsare under hela deras lässtund och det är viktigt att få eleverna att förstå att alla strategier behövs men att under tiden vi tränar och lär oss dem kommer vi att koncentrera oss mer på den som vi just nu lär.

Vad är det då för förståelsestrategier som vi behöver träna för att förstå faktatexter?

• En första strategi är att upptäcka de särskilda särdragen i texten.
• Andra strategin är att ställa frågor som hjälper oss att tänka djupare om informationen, när våra frågor inte kan bli besvarade av texten måste vi göra inferenser och lägga till våra egna idéer.
• Tredje strategin är att försöka lista ut vad som är viktigt i texten.
• Ett fjärde tankejobb är att göra kopplingar till texten, när vi gör det knyter vi personliga erfarenheter till texten.
• Sista tankearbetet, vår hjärna ska träna sig på att läsningen ska förändra våra tankar. När vi har en bra idé och sedan läser något som kan blanda sig med tanken gör det att vi förändrar vårt sätt att tänka och se på saker.

Läsundervisningen har de senaste åren förändrats. Dagens mål är inte att läsa alla ord rätt och snabbt hitta svaret på en fråga. Målet är att öka elevernas förståelse, ge dem förmågan att förvärva kunskap och att konstruera mening i det de läser. Vi vill att våra elever ska bli tänkare när de läser. Vårt bedömningssätt måste då förändras. Vi kan bara bedöma deras förståelse genom att de utbyter tänkande med oss och då måste bedömningen ske kontinuerligt där vi kan se elevernas tankeresa. När vi lyssnar på våra elever och ställer frågor till dem kan vi observera och upptäcka vilka förståelsestrategier de använder för att skapa mening. Vi kan då också se vilka strategier vi behöver arbeta mer med för att få dem vidare i sin utveckling.

Vårt mål är att hjälpa eleverna att utveckla dessa olika stratregier och bli oberoende tänkare. Den verkliga kraften kommer i förståelsestrategierna när de lärts ut så att eleverna känner sig säkra och börjar använda lässtrategierna i alla texter.

Att diskutera

1. Hur medvetandegör du för eleverna hur texter är uppbyggda?
2. På vilket sätt kan vi använda oss av faktatexter och deras särdrag när vi arbetar med läsinlärning?
3. Hur bedömer du dina elevers läsförståelse och användning av olika läsförståelse strategier?