För första gången har jag blivit ombedd att skriva ett inlägg om ett speciellt ämne. Jag satt i en diskussion med några kollegor som arbetar med äldre barn och vi diskuterade grupparbeten. Vi konstaterade att mycket av den forskning man läser snuddar vid ämnet. Lärande samtal, Hattie, entreprenöriellt lärande osv…Dock upplevde flera av dem att elever har svårt att arbeta i grupp.  Man blir osams, flickor skriver och pojkar pratar, vissa är tysta och andra styr – kontentan var att även om man borde, så hände det att  för arbetsrons skull valdes grupparbeten bort. Det är inte första gången jag hör detta att elever skulle ha svårt att arbeta i grupp. Det tycker jag är synd, då jag tror att det mer handlar om att man inte övat än att elever inte skulle kunna. När jag berättade hur jag arbetar tyckte mina kollegor att jag borde skriva om detta, så det gör jag!

För mig är förmågan att arbeta i grupp något som måste övas. När jag tar emot en klass i ettan utgår jag från en modell framtagen av skolpsykologen Barbro Goldinger. Modellen beskrivs i hennes bok ”Familjegrupper i skolan”. Jag har som med mycket annat tagit det som passar mig och använt, och valt bort delar som inte passar. Det jag gör är att låta förskoleklasspersonalen dela in klassen i grupper om 4-6 elever och denna indelning görs på vårterminen innan jag tar emot klassen. Sen förblir eleverna i dessa grupper i två till tre år beroende på hur klassen fungerar. I dessa grupper övar man på att ta ansvar för varandra. Man arbetar ,sitter tillsammans, går i led, sitter i matsalen, får ansvarsområden, ansvarar för att ingen blir ensam på rasterna osv… Dessa grupper bryts ej heller upp annat än vid alldeles speciella omständigheter. Under de 15 år jag använt familjegrupper har det bara hänt vid ett tillfälle att en grupp brutits upp. Tanken är ju att man ska lära sig hantera konflikter och inte fly ifrån dem. Grupperna skapar trygghet för eleverna och bidrar till att man har grupper som känner varandra så bra att de när man börjar arbeta i grupp känner sig så trygga med varandra att alla kommer till tals. Det här är grunden som underlättar när de ska börja öva på grupparbeten. Man måste naturligtvis inte använda ”familjegrupper” för att öva på att arbeta i grupp, men det underlättar.

Det andra materialet jag använder är ”Tillsammans” från Lions Quest. Det har framförts en hel del kritik mot detta och liknande material, men delen som handlar om att arbeta i grupp tycker jag det är alldeles utmärkt. Det man har tagit tillvara på är att man i grupparbeten har olika roller. Man har delat in gruppen i 5 roller;

• Gruppmedlemmen (som ju alla är,) som lyssnar, delar med sig och väntar på sin tur.
• Reportern, som visar och berättar vad gruppen gjort.
• Samlaren, som samlar ihop och hämtar material och ser till att det blir städat.
• Sekreteraren, som skriver.
• Ledaren, som driver gruppen framåt, ser till att man slutför uppgiften och ser till att alla kommer till tals.

Gruppmedlem är alla,  så denna roll får men lägga extra tid på att diskutera och öva, men övriga roller (utom Ledaren) faller lätt på plats. Det skiftar ju lite hur stora grupperna är så därför kan en elev ibland bara ha Gruppmedlemsrollen men ibland två roller.

I första klass arbetar vi enbart i våra familjegrupper och vi vuxna fördelar rollerna så att alla får prova. Vi har dock inte med Ledaren. Denna roll får vänta tills i trean, då det är den svåraste rollen. Jag läste för ett tag sedan att Försvarshögskolan i Sverige tagit fram att om en grupp inledningsvis ägnar 80 % av tiden åt hur man arbetar och 20 % åt vad man ska arbeta med (uppgiften) så man kan man ganska snabbt vända siffrorna till att ägna 80 % åt vad och 20 % åt hur. Detta stämmer väl överens med min erfarenhet. När våra grupper väl fått kläm på rollerna ägnas största delen av tiden åt att faktiskt göra uppgiften klar.

När eleverna går i tvåan börjar vi att prova på att arbeta i nya grupper. Vi vuxna delar in grupperna, men eleverna får nu lotta vilka roller de ska ha. Jag har en burk med lappar med de olika rollerna och sedan lottar eleverna själva. Nu använder vi inte rollerna i alla grupparbeten, men ofta vill eleverna ändå ha sina ”rollkort”. Så även om vi inte delar ut dem hämtas de oftast ändå.

När vi sedan når trean är målet att alla ska kunna arbeta med alla. Jag har en slumpgenerator på min Smartboard och med denna lottar vi grupperna. Nu introducerar vi också Ledaren. Denna roll behöver övas och diskuteras en del, så första gångerna denna roll är med brukar jag låta mina elever arbeta i sina familjegrupper.

När detta arbete, som ju pågår under nästan tre år, är gjort är grupparbeten inte längre något som ställer till problem för någon. Vi slumpar grupper och de lottar eller delar in sina roller själv. Man hör ganska ofta eleverna diskutera utifrån att ”Nu har jag varit samlare två gånger så det kan jag inte vara idag”. De kan sina roller och är oftast också noga med att man ska turas om. De påminner ofta varandra också om att vara en god gruppmedlem, alltså att lyssna och när någon inte följer detta vill de att vi vuxna ska hjälpa och tillrättavisa. Detta att vi har så tydliga roller gör också att det är lätt att diskutera när saker inte går som vi vill. Det är lätt att se var det brustit.

Det finns säker många sätt att öva grupparbeten på, men så här arbetar jag. Jag tror dock att vi måste öva på det och inte ta för givet att eleverna kan av sig själva!

Att diskutera:

• Vilka problem kan dyka upp när eleverna ska arbeta i grupp?
• Vilka förmågor är viktiga för att kunna arbeta i grupp?
• Sett utifrån ett längre perspektiv, varför är det viktigt att lära sig att arbeta i grupp?
• Hur övar ni era elever i att arbeta i grupp?