Att lära av varandra

Att skapa en digital produkt som på ett konkret och nära sätt ska användas av andra påverkar elevernas engagemang och insikt i vikten av noggranna förberedelser, egen förståelse och kvalité på slutprodukten. 

Birgitte Holm Sörensen är professor vid Ålborgs universitet och forskningsledare för ett av de danska demonstrationsskoleprojekten som fokuserat på hur elevers medinflytande och aktiva skapande i digitala lärmiljöer påverkar lärandet. Ett av de danska elevernas uppdrag i engelska handlade om att med hjälp av olika digitala verktyg utbyta  erfarenheter med jämnåriga i en kenyansk skola. Birgitte Holm Sörensen pekar på att samspelet mellan lärare och elever och elever emellan förändras, då det blir ett gemensamt projekt att lära sig och de digitala redovisningarna blir ett gemensamt intresse. Läraren får en mer stödjande roll och eleverna arbetar engagerat och aktivt med att dels inhämta information som är relevant och intressant och dels med att anpassa den till mottagaren, hitta rätt ord på engelska och att träna på att tydligt delge mottagaren informationen, dvs lära ut något.

Inspirerad av projektet i Danmark fick mina åttor i uppdrag att med hjälp av datorns webbkamera lära varandra något nytt. De fick läsa in sig på två olika händelser och idéer som sägs ha förändrat vår värld, jeans och snabbmatskedjor. Uppdraget bestod av två delar. Första steget innebar att eleverna parvis arbetade med att läsa och förstå sina texter, lära sig nya ord och att plocka ut stödord för att kunna återberätta texten. De visste att syftet med inspelningen var att mottagaren, en i klassen, skulle använda inspelningen som informationskälla till att skriva en nyhetsartikel. Därav blev det viktigt att använda ord som mottagaren förstod, att få med så mycket information som möjligt och att berätta det på ett sådant sätt att mottagaren lätt kunde förstå och lära sig. Eleverna övade intensivt i sina par på att återberätta för att slutligen enskilt eller gemensamt spela in sin informationsfilm.

Att använda skriven information i sin egen produktion och att utifrån stödord återberätta och spela in är eleverna i åttan vana vid. Det nya för dem var att deras inspelning faktiskt hade ett väldigt tydligt syfte, där mottagaren fanns nära och var beroende av deras information för att kunna skriva en bra artikel och att de i sin tur var beroende av någon annan i klassen för att lyckas med sin skrivuppgift. Det andra steget, då eleverna började lyssna på varandras inspelningar, ledde till spontana och intressanta diskussioner bland eleverna själva. Utan att reflektera över det utvärderade de tillsammans såväl sin egen inspelning som andras. Vad är viktigt att tänka på? Vad är en bra inspelning? Vad är det som gör det enklare att lyssna och förstå? Talhastighet och tydlighet, mängden information och sammanhang blev aspekter som uppmärksammades. De konstaterade också att det var en fördel att kunna stanna upp, anteckna, backa och lyssna igen. Eleverna kunde också urskilja berättare som använt stödord och berättat fritt och de som mer eller mindre läst ursprungstexten innantill, vilket ledde till diskussioner kring vad som menas med muntlig redogörelse. Också rent tekniska detaljer som volymnivå och då också vikten av att själv lyssna igenom innan inspelningen lämnas vidare togs upp. När eleverna lyssnat och skrivit sina artiklar fick de möjlighet att läsa ursprungstexten och kunde återigen göra en utvärdering av inspelningen och vid behov bearbeta och komplettera sin egen text.

Nu är det dags för sjuorna att hoppa på ett liknande projekt. Men denna gång plockar vi även med bilden som informationsbärare och producerar våra informationsfimer med hjälp av programmet WeVideo. Diskussionerna kring bild och text har redan satt igång bland eleverna och de funderar både på vad som kan vara intressant information och hur de bäst förmedlar den. Det ska också bli spännande att se om dessa elever på samma självklara sätt själva tar initiativet till såväl självbedömning och kamratbedömning!

Att diskutera

  1. Vilka metoder använder du dig av i klassrummet för att öva på muntliga redogörelser och hörförståelse?
  2. Hur tänker man klokt i parsammansättningen så att alla utvecklas optimalt?
  3. Hur kan vi utnyttja dagens teknik för att arbeta med och tydliggöra syfte och naturliga mottagare men också för att ytterligare utveckla såväl självbedömning som kamratbedömning?

Källa: diu – tidskriften datorn i utbildningen nr 1/2015

Share Button

4 reaktion på “Att lära av varandra”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *