I klassen har vi arbetat med räknehändelser. Sedan tidigare vet jag att eleverna behöver träna mer på att formulera en räknehändelse utifrån en bild. Det kritiska momentet är att se matematiken i bilden samt formuleringen av frågan.
I kursplanen för matematik skrivs problemlösning fram som en kreativ aktivitet som kan ta utgångspunkt i elevernas fantasi, intresse eller vardagliga situationer. Problemlösning handlar inte bara om att räkna ut själva problem utan också om att formulera frågeställningar. Detta blev utgångspunkten för arbetet med att skriva problemformuleringar till bilder.
Vi började lektionen med att tillsammans titta på en bild tagen på några av barnen i klassen när de leker ute på skolgården.
Jag bad barnen titta på bilden och tyst tänka för sig själv en stund kring en räknehändelse som kunde passa till det som händer på bilden. När de fått tänka enskilt en stund fick de prata med sin bordskompis om sina tankar. Därefter drog jag några namnlappar och bad de barnen berätta med de pratat om. Ganska snabbt märkte jag det jag redan anat nämligen att det var svårt att hitta matematiken i bilden och formulera frågan. Istället var det många som berättade vad de såg på bilden som tex ett barn gör volter, de leker kanske pjätt osv.
Jag valde att modellera för eleverna och berättade vad jag tänkte när jag såg bilden kopplat till räknehändelser. Tex Lovisa och Ebba var på klätterställningen och lekte. 4 andra barn kom dit och ville vara med. Hur många barn var de på klätterställningen då?
På tavlan bredvid bilden samlade vi olika händelser som skulle kunna hända på och vid klätterställningen. Barnen fick tänka utifrån sina egna erfarenheter. Nu kunde de berätta historier om lekar och annat som skett vilket gjorde det enklare för barnen att associera till bilden.
En elev berättade att hon börjat att snurra 10 varv runt stången och att alla de andra barnen också gjort det. Jag frågade då hur man skulle kunna räkna ut hur många varv de snurrat tillsammans. Vi kom då också in på vilka olika räknesätt man skulle kunna använda kopplat till händelserna. Dessa samlade vi också på tavlan. Tillsammans formulerade vi så en räknehändelse utifrån bilden:
”Lovisa snurrade 10 varv runt stången. Det gjorde de andra barnen också. Hur många varv snurrade de tillsammans?”
Nu fick barnen ut bilder som jag tagit på dem i olika leksituationer både på skolgården men också på fritids och i klassrummet. De fick två och två samtala om händelser de varit med om kopplat till det de gjorde på bilden och därefter prova på att göra om den händelsen till en räknehändelse. I detta läget fokuserade vi inte på att räkna ut själva händelsen utan fokus låg i att hitta matematiken i bilden samt formulera en fråga. När eleverna hittat händelser och gjort om dem till räknehändelser utifrån bilderna kunde det låta såhär:
”Disa har lånat en cykel i förrådet. Hon vill koppla på vagnar så att det blir ett tåg. Först kopplar hon på 3 vagnar och sedan tar hon bort 1. Hur många vagnar har hon på cykeln nu?”
”Pontus och Sarina samlar på fina stenar. Idag har de hittat 10 stycken men de blir av med två. Hur många har de kvar?”
När paren kände sig nöjda med sin räknehändelse fick de visa sin bild och läsa upp sin räknehändelse för klassen. Lektionen efter bytte de olika paren bild och räknehändelse med varandra och fick då prova att lösa varandra räknehändelser. Till hjälp använde de då tanketavlan från ncm http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/TH06A_mcintosh_tanketavla.pdf som vi använt tidigare vid problemlösning så eleverna är väl förtrogna med hur den används.
Att använda bilder från elevernas egen vardag som utgångpunkt i skapandet av räknehändelser upplevde jag bidrog till att de kände motivation och lättare kunde relatera till matematikens innehåll kopplat till händelser de själva upplevt. Att arbeta med denna typen av öppna uppgifter där alla elever kan delta utifrån sin egen kunskapsnivå samt där inte ett rätt svar eftersträvas bidrar också till ett inkluderande arbetssätt.
Att diskutera:
- På vilka sätt kopplar ni matematiken till vardagliga situationer?
