Att härleda och bygga från grunden

De senaste åren har jag i historia valt att inleda kursen med ett avsnitt om Gustav Vasa och vad han haft för betydelse för Sverige som land. – Varför Gustav Vasa? frågar mina kollegor ibland. – Honom läser man ju om på mellanstadiet. Mina elever går på introduktionsprogrammet och är mellan sexton och arton år gamla.

Jag började med avsnittet om Gustav Vasa i min undervisning för att jag märkte att det var så många frågor om andra fenomen i historia och samhällskunskap som jag fick härleda tillbaka till Vasatiden för att eleverna skulle förstå och detta tog mycket tid från undervisningen i SO. Det är så många delar i vårt kulturarv och så mycket i dagens samhälle som relaterar tillbaka till Gustav Vasa. Man bör ha någorlunda kännedom om detta för att inte bli utanför och missa vissa saker. Så jag bestämde mig för att inleda historieundervisningen med att läsa om Gustav Vasa och hans betydelse för Sverige. Detta skulle spara tid längre fram. Dessutom är det en värdefull del av Sveriges kulturarv som man bör ha åtminstone ett hum om bara för att det berikar ens liv.

Enligt både min erfarenhet och den allmänna uppfattningen gäller det att grundlägga förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Grunden måste så att säga läggas innan huset kan byggas. Så fungerar skolan. I tidiga åldrar grundläggs de förkunskaper som krävs för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig de alltmer avancerade kunskaper som ska läras efterhand som åldern stiger.

Ibland missar vi vissa elever. På ett tidigt stadium missar de någon väsentlig del av grunden, vilket gör att de har svårt att komma vidare och bli mer avancerade i sin kunskap. Detta gäller även för en del av de elever som inte gått i svensk grundskola, men som på ett eller två år, förväntas tillgodogöra sig hela den kunskapsbank som andra elever byggt under nio år i skolan. Samtidigt ska de lära sig språket.

Att lära sig om Gustav Vasa är ett, enligt min mening, bra sätt att både lära sig grunden om det svenska samhället och att lära sig nya ord som ger fler dimensioner i språkinlärningen. Texterna är ofta väldigt teatrala och mustiga, men samtidigt väldigt talande och beskrivande, vilket eleverna ofta tycker är kul. Speciellt när jag läser vissa partier högt för dem. Under kursavsnittets gång knyter jag det vi läser till religionsundervisningen, med bland annat hur Sverige blev lutheranskt protestantiskt och svenska statskyrkan samt hur detta fortfarande påverkar vårt samhälle. Jag knyter det även till geografin, med bland annat demografi och migration samt hur geografiska gränser förändras över tid. Jag knyter det till samhällskunskapen med olika styresskick, hur Sverige var en monarkisk diktatur med vissa demokratiska inslag och samhällsekonomi med import och export, samt hur nationalstaten fick betydelse.

Vi diskuterar även mer allmänna samhälleliga uttryck som är samma nu som då, såsom missnöje med skatter och ett utbrett politikerförakt, samt vad det kan leda till. Utöver detta får eleverna en referensram som gör att de vet något om bakgrunden till Vasaloppet, vem Nils Dacke var och varför det fortfarande refereras till hans namn emellanåt i pressen, samt vad som avses när det pratas om Erik XIV och ärtsoppan. Varför kallas Kristian II av Danmark för Kristian Tyrann? Kuriosa som man förvisso kan klara sig bra utan, men om man känner till det så berikar det ens liv i diverse skilda sammanhang.

Att diskutera

  • Hur viktigt är det med allmänbildningskunskap? Hur mycket av sådan ”bikunskap” som inte nämns specifikt i kursmålen ska man som lärare lägga energi på?
  • Går det att skaffa sig kunskap uppifrån och ned? Att börja med den mer avancerade kunskapen och sedan jobba sig ner mot grunden?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Nils Fredriksson Utbildning | bjorn.persson@svedala.se

Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *