Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer, våra relationer till andra människor och hela samhället. Normer är värderingar hos en själv som man kan ha reflekterat mer eller mindre kring att man faktiskt har. I alla sociala relationer i samhället finns det normer som utgör gränserna för hur vi förväntas och får vara. Eftersom normer skapas och förhandlas i mötet människor emellan är de också föränderliga och ser olika ut beroende på tid och plats. Vi anpassar oss till de flesta normer utan att tänka på det. Så länge ingen bryter mot normerna brukar de vara osynliga, inget man vanligtvis tänker på.

I Lgr 11 kan vi läsa under Normer och värden att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att ta del av vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling, varje elev ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställnings taganden.                                          Hur kan då detta se ut när man praktiskt genomför det?

Innan mina två  femteklasser skulle se musikalen ”13”  jobbade vi ämnesövergripande (se förra bloggen  Att ha huvudrollen i sitt eget liv ) för att förbereda och skapa förförståelse inför föreställningen. Min förhoppning är att de pedagoger som varit och sett musikalen med sina klasser kan inspireras av vårt arbete och det material de fått ta del av. Jag hade förmånen att under denna period ha lärarstudenter på sin första VFU som  fick ta en aktiv del i planeringen. Vi hade inget färdigt läromedel men ville jobba utifrån det sociokulturella perspektivet där de kommunikativa förmågorna och analys förmågan hade framträdande roller. Följande  kunskapskrav  utgick vi ifrån: Samhällskunskap – Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter med resonemang och underbyggda argument”. samt Religion – Eleven kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott och gör reflektioner som hör till ämnet och använder etiska begrepp på ett fungerande sätt. Från det centrala innehållet hämtade vi frågor att ta upp: identitet, könsroller, jämlikhet, jämställdhet, sexualitet, utanförskap och kränkningar. Detta är en del av arbetet vi gjorde.

Vi inledde med att alla elever fick ett A4-papper med sitt eget foto mitt på sidan, det fanns pilar till och från fotot. De skulle fundera på vem och vad som påverkar dem att bli just den personen de är (just nu) och vem de i sin tur påverkar. När vi sedan listade alla faktorer  i en gemensam mindmap på tavlan och sammanförde faktorerna i olika grupper blev det väldigt tydligt att man inte helt själv bestämmer över sin identitet utan är del i ett större sammanhang. Vi pratade sedan om regler, lagar och normer, definierade skillnaderna dem emellan och vilket samband de har med de nyss listade påverkansfaktorerna.

Vi undersökte och definierade: Vad är en familj ? och hur det förändrats över tid och varför. Hur har normerna påverkat vår syn på olika samlevnadsformer och sexualitet och  hur detta återspeglar sig i lagstiftningen.

När vi sett filmen “The boy in the dress” fanns det många utgångspunkter för diskussioner. Vi använde ett orsak – konsekvens “schema” som grund när eleverna skulle resonera om olika (problematiska) situationer i filmen, efterhand lade vi också till att de skulle föreslå lösningar.  Av de frågor från CI som vi ville ta upp fanns det underlag att diskutera de flesta, men framför allt fokuserade vi på  utanförskap och hur könsroller formas. I anslutning till filmen finns en suverän lärar handledning som vi också inspirerades av.

Efter att eleverna fått lära känna filmens Danny -The boy in the dress – fick eleverna nästföljande dag möta mig och lärarstudenterna ” i ombytta roller” redo att fortsätta diskusssionrna om hur normer påverkar oss.

För att kunna förändra måste man förändras

Att arbeta normkritiskt innebär att du själv som lärare blir medveten om hur du återskapar normer genom ditt tal, dina perspektiv, vilka som synliggörs i undervisningen,  de frågor du väljer att lyfta fram, vilken stämning som råder i klassrummet . Det innebär också att granska material och metoder. Optimalt är att synliggöra och analysera normer och dess konsekvenser tillsammans med eleverna. Den som inspirerat mig att försöka arbeta mer normkritiskt är dramapedagogen och lärarutbildaren Lotta Björkman. Hon  var med om att mynta begreppet normkritisk pedagogik med inspiration ifrån Paulo Freires kritiska pedagogik och Kevin Kumashiros Troubling Education  som handlar om hur icke förtryckande utbildning kan bedrivas. När jag för nio år sedan deltog  i en workshop med Lotta blev det en verklig ögonöppnare och en spännande utmaning  i min lärargärning.

Att diskutera:

• Hur jobbar du för att synliggöra normer och medvetandegöra eleverna om vad som påverkar dem?
• Vad är dina funderingar kring normkritisk pedagogik?

Länkar:

• Filmen “The boy in the dress” http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=18&article=W2910
•  “Könssagan” om Anna och Gustav, s18 i materialet “Hon och Han”  http://www.scoutservice.se/files/2012/12/hon_och_han_samlade_ovningar.pdf
• Om normkritisk pedagogik http://www.bjorkmanspedagogiska.se/normkritiskpedagogik/