Ibland när jag sätter mig med läroplanen inför ett nytt arbetsområde blir jag helt överväldigad av allt som ska hinnas med och allt som ska utvecklas. “Jag behöver mer lektionstid om detta ska fungera”. Vi skulle läsa kroppen. Jag har lätt för att få ideer och vill så mycket. Jag vill få in verkligheten så mycket det går och att undervisningen blir så meningsfull att eleven ser hur de kan använda den i nya sammanhang och det inte bara blir en skolkunskap. Jag har också, från min tidiga lärarkarriär, med mig en hel del dåliga exempel på hur stora temaarbeten växt åt håll som varit spännande och lustfyllda, men när det var dags för bedömning tagit för mycket plats och sidospåren inte varit relevanta. Så hur gör man för att hinna allt centralt innehåll och samtidigt hinna utveckla förmågorna och gå på djupet för förståelsens skull? Den här gången gjorde vi så här:
vart ska vi?
Vi förberedde eleverna genom att visa vår LPP. När vi kom till: hur vi ska arbeta och hur det ska bedömas brukar vi ha en diskussion med eleverna. De ville göra mycket experiment, titta på filmer och läsa gemensamt och diskutera texter i boken(då tycker eleverna själva att de lär sig mest). Bedömning var det olika åsikter om, allt från prov till att sitta i smågrupper och diskutera. Sedan brukar eleverna inte se LPP:n förrän vi är nästan färdiga med arbetsområdet och jag börjat kryssa i matrisen jag gjort. Den här gången ville jag prova att göra matrisen helt med och till eleverna. När vi tittade på bedömningen blev vi snabbt överens om att vi måste samla fakta om vi ska kunna uppnå målen i den. Om man ska kunna: samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar och breddar dem, måste man först veta vad som är god hälsa och hur man kan påverka den. Och: I underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan du relatera till några samband i människokroppen, kräver att man känner till fakta och begrepp om kroppen.
samla fakta
Vi började därför med en period av fakta- och begreppsamlande. Vi läste läromedelstexter, faktasidor på http://www.1177.se/Blekinge/Tema/Kroppen/ och tittade på filmer. Parallellt med detta arbetade vi i svenskan med studieteknik och faktatext och använde då no-texterna.
så här långt är jag nu
Vi avslutade perioden med att alla gjorde ett googleformulär där det fanns rena faktakunskapsfrågor i första delen och en del med frågor om samband, där man fick använda sina begreppskunskaper för att skriftligt förklara beskriva eller förklara. Efterhand som elevernas svar ramlade in markerade jag dem med grönt-tillräckligt/rätt, gult- mer förklaring behövs/delvis rätt eller rött- ofullständigt/felaktigt. Vi tittade först på allas svar som hel bild(utan namnen) för att se hur klassen som helhet lyckats. Det blev snabbt tydligt var undervisningen hade brustit och vad vi behövde förtydliga, sedan fick varje elev sin egen rad för enskild återkoppling.
praktisk vecka
Eftersom vi nu läst om matspjälkning passade vi på att ha en praktisk vecka med hemkunskap. Vi använde våra ämneskunskaper och begrepp från matspjälkningen i diskussioner om hälsa, mat och eleverna fick laga enkla och nyttiga mellanmål och luncher.
repetera varje vecka- hur hänger det vi lärt oss ihop med det nya.
Sedan var det dags för en ny period av faktasamlande med återkoppling i googelformulär. Varje gång vi inledde ett nytt område försökte vi hitta samband med föregående område. Första gången tyckte eleverna det var svårt, men nu börjar de självmant leta samband och likheter.
Efterhand som vi läste började vi också skapa egna texter. Vi har valt att skriva dem för riktiga mottagare på wikimini, som är ett nätbaserat uppslagsverk för barn, skrivet av barn. Något jag blev sugen på efter BETT-mässan i London då Sara Mörtsell pratade om det. Även här började eleverna leta samband och länka till varandras sidor. Som bonus började eleverna därför helt frivilligt att läsa varandras texter för att se om det fanns något de kunde länka till. I detta gav det varandra tips till förbättring och om man tittar på historiken idag kan man se både att de varit inne på kvällar och helger, hjälps åt i dokumentet och att eleverna tar tips av varandra. Saker som blir snyggt formulerat eller bra i layouten sprider sig. Kommentarer som: “Min text ser inte så faktatextig ut som Claras, får jag också göra rubriker” hördes i klassrummet. Eleverna uppfann också ett system för hur man delar med sig av expertkunskaper. På tavlans skrevs det upp “kan länka”, “kan lägga in bilder” och under det fylldes det på med namn.
Än är vi inte färdiga, men nu börjar det bli dags för en praktisk vecka igen. Verkligheten in tack! Hur kan vi använda våra kunskaper för att göra hälsosamma val. Vi planerar för fullt för en “Flipppad” vecka som kommer handla om helheten: kropp & själ-identitet, val och konsekvenser. Som förberedelse kommer eleverna få filmer att se och små texter att läsa dessa kommer sedan att diskuteras, men inte bara med oss gamla vanliga lärare utan med bibliotekarien, närpolisen, församlingspedagogen, skolsköterskan och en yogainstruktör.
Vad behöver jag repetera? Vad har jag inte förstått?
Men innan vi avslutar faktasamlandet helt är tanken att matrisen ska komma igen. Åter till alla remsor från googleformulären, wikiminitexten, och ett nytt googleformulär: Så här deltar jag i lektioner. Eleverna får skatta sig själva i matrisen. Sedan planerar jag att ha en kort återkoppling enskilt med varje elev. Är vi överens, vad behöver fixas innan bedömningen?
Bedömning
Det kommer att bli ett enskilt, skriftligt prov tillslut. Även om det bara blir en liten del av bedömningen tänker jag att eleverna då får möjlighet till ett andra försök på de områden som inte nådde hela vägen fram när vi hade de formativa avstämmningarna.
Intressant och roligt hur du arbetar. Det gav mig egna idéer hur jag ska utforma mitt nästa tema kropp o hälsa. Jag arbetar ofta med eleverna när jag utformar matriserna.