Att arbeta med faktatexter

När mina elever gick i årskurs 1 arbetade vi gemensamt och parvis med att skriva enkla faktatexter om flyttfåglar och stannfåglar. Vi använde tankekartan som stöd i skrivarbetet under årskurs 1 och de flesta eleverna använde den självständigt. För några barn var tankekartan däremot otydlig och de förstod inte vilka ord som var viktigast – nyckelorden. De skrev hela meningar i tankekartan och när de skrev sin egen faktatext såg den ungefär ut som i boken de läst. När det var dags att skriva faktatexter igen i årskurs 2 introducerade jag VÖL-strategin med förhoppningen att eleverna genom att utgå från sina förkunskaper skulle äga sin kunskap och text bättre.

Uppstart

Arbetet inleddes med att vi tittade på bilder och filmer om Afrika. Barnen fick beskriva de olika miljöerna och fundera på vilka djur som kunde tänkas bo där. Vi använde google earth och jordgloben och stannade till slut i regnskogen, närmare bestämt Virungabergen. Arbetet med bergsgorillan var inlett. Vad vet vi om gorillor?  Jag påstod att det finns gröna gorillor, vilket eleverna genast protesterade mot.  “Jaha, så fakta måste vara sant?” Många lektioner om faktatexter återkom vi till vad fakta är och hur man tar reda på fakta. När jag hade skrivit ner allt vi visste tillsammans på tavlan var det dags att ställa frågor. Vad vill vi veta? Var sover gorillor och hur stor är en gorilla, var några av barnens frågor. När vi hade skrivit ner våra frågor var det dags att läsa. Barnen läste parvis en faktatext och fick svar på nästan alla frågor. För att få svar på de sista frågorna använde vi WWF:s hemsida för den kunde vi lita på kom vi fram till. Nästa lektion fick barnen varsin kopia av vårt gemensamma VÖL-schema och skrev parvis en faktatext på ipaden och ritade en bild som passade till. Ingen ritade en grön gorilla.

VÖL-schema
VÖL-schema
Hur alla ska lyckas

I arbetet med faktatexter har vi tagit små steg mot att bli självständiga. Varje vecka har någon elev fått testa att skriva på egen hand men oftast skriver eleverna parvis. Skrivarparen lägger jag mycket tankekraft bakom för att alla ska utvecklas. Mitt mål är att eleverna tillsammans ska göra en bättre text än de skulle klara enskilt. När jag bedömer att en elev är redo att skriva på egen hand får de göra det, några testar direkt och andra behöver arbeta i skrivarparen ett par gånger först. Jag observerar och följer noga de elever som skriver enskilt under lektionen och kan förhoppningsvis göra bedömningen att de klarar att skriva en enkel faktatext på egen hand. Arbetet med att skriva faktatexter har pågått under flera veckor och jag har använt samma struktur. På så sätt kan barnen känna igen sig och bara fokusera på att skriva en text, inte på en ny arbetsgång. När det finns en tydlig struktur som upprepas under ett arbetsområde känner barnen igen sig och undervisningen blir fokuserad och effektiv och alla elever lyckas.

Direkt respons

Arbetet med VÖL-strategin har medfört att mina elevers förmåga att identifiera nyckelord har förbättrats. Jag märker även att elevernas frågor blivit bättre, de använder frågeorden i högre utsträckning och de har kommit underfund med vilka frågor som är rimliga att få svar på. Jag ser i elevernas texter att de förstår vad de skriver när de använder egna ord för att förklara. Jag ger direkt respons när jag går igenom texten tillsammans med eleverna. Alla texter rättas under lektionen så att eleverna kan få hem dem i läsläxa. När texterna kommer hem får föräldrarna inblick i sitt barns skrivutveckling och möjlighet att följa arbetet i skolan.

Stjärnor och tips

När jag analyserade elevernas faktatexter fick jag syn på vissa generella utvecklingsmöjligheter som jag ville uppmärksamma eleverna på. Jag skulle ha kunnat undervisa om dem men jag anser att det blir bättre när eleverna själv kan upptäcka det och därmed äga kunskapen, det var dags  för “stjärnor och tips”. Vi samlades i ringen på golvet och jag visade en text och läste den högt. Eleverna upptäckte direkt att alla meningarna började likadant. Dessutom upptäckte eleverna att det stod fakta om snabeln på tre olika ställen. Här fick jag hjälpa till lite:

-Skulle de meningarna kunna stå tillsammans? frågade jag. I nästa text som jag presenterade började meningarna inte likadant.

-Vad bra att de har börjat meningarna på olika sätt, sa barnen och tyckte det var en stjärna. I nästa text hittade vi någon mening som var ganska kort och meningar med liknande innehåll, som borde stå tillsammans, var utspridda i texten.

För att elevernas skrivande hela tiden ska utvecklas är analysen och bedömningen av elevtexter central i mitt arbete som lärare. När vi arbetat med att analysera två faktatexter gemensamt fick eleverna arbeta parvis med att analysera ytterligare en faktatext. Jag gick runt och lyssnade och samtalade med barnen och när vi samlades i ringen igen så hade alla par skrivit ner en eller två stjärnor som de fick berätta om för kamraterna. Därefter fick eleverna samtala parvis igen för att hitta saker som kunde förbättras i texten. Efter en ny löpeld i ringen kunde vi sedan sammanställa en checklista med tips för en bra faktatext. Checklistan har vi använt som stöd för nya analyser och nytt skrivande.

Checklista för faktatext
Checklista för faktatext
Bearbeta och förtydliga texten

I nästa steg ville jag få eleverna att faktiskt förbättra texter och använda kamratresponsen. Det fick eleverna träna genom att förbättra en text som inte var deras egen och som vi arbetat med gemensamt. De texter som vi har analyserat var korrekt stavade och alla meningar hade stor bokstav och punkt eftersom min önskan var att eleverna skulle fokusera sin analys på innehållet och strukturen i texten. Texterna skrevs om för hand och jag kunde jämföra och se om eleverna hade gjort de förbättringar som de föreslagit i sina tips. Förutom att träna på att bearbeta och förtydliga texter tränade eleverna på att skriva läsligt för hand.

Skriva nyckelord för att minnas

Arbetsområdets avslutades med att vi såg en film om strutsar. Under filmvisningen fick eleverna träna sig på att skriva för att minnas genom att skapa en tankekarta. Tankekartorna innehöll mestadels enstaka ord, nyckelord, eftersom det var omöjligt att hinna skriva långa meningar. Efter filmens slut samlades klassen i ringen, eleverna pratade parvis om vad de lärt sig i filmen och fick därefter i en löpeld berätta vad kamraten lärt sig. De tränade då både sin förmåga att lyssna samt att berätta i grupp. Under löpelden kom några elever på att de kunde fylla på sina tankekartor. En flicka sa efteråt att det kändes som att hon fick tips när de andra berättade. Jag visade hur det gick till att färglägga och gruppera i en tankekarta och på så vis blev det visuellt tydligt för barnen vilka fakta som hörde ihop och borde stå tillsammans i texten för att skapa en tydlig struktur. Med hjälp av tankekartorna skrev eleverna sedan långa faktatexter om strutsen.

Tankekarta
Tankekarta
Reflektioner

Det är viktigt att ge eleverna olika verktyg och träna studieteknik redan i grundskolans tidigare år. När jag jämför de två verktygen, tankekarta och VÖL-schema, upptäcker jag att de kompletterar varandra. Tankekartans fördel är att skapa struktur innan man skriver texten och det har man nytta av i många andra situationer, inte bara när man skriver faktatexter. Med hjälp av VÖL-schemat tränar eleverna sin läsförståelse och de äger sin kunskap eftersom de aktiverar sina förkunskaper. Att arbeta med cirkelmodellen som grund och bygga upp kunskap om genren ökar kvalitén i elevernas texter. När vi återanvänder samma arbetsgång under ett flertal lektioner ökar möjligheten för alla elever att utvecklas och lyckas.

 

Att diskutera:

  1. Hur arbetar du med att skapa struktur och tydlighet i din undervisning?
  2. Hur arbetar du för att aktivera elevernas förkunskaper inför nya arbetsområden och teman?
  3. Hur arbetar du med att läsa och skriva faktatexter?
Share Button

10 reaktion på “Att arbeta med faktatexter”

  1. Pingback: 15/16 | Pearltrees

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *