Arbeta med lässtrategier och äldre elever

DetektivSom flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa!Mitt syfte är att eleverna aktivt och medvetet ska kunna använda strategier när de möter nya texter och förstå varför. Att hänga upp strategierna på karaktärer eller symboler är ett sätt att minnas dem och hålla dem aktiva. De allra flesta elever använder lässtrategier men är inte alltid medvetna om det.

I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. De utgår från reciprok undervisning där grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning. De skriver att grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och att de är viktigt att de följer samma linje. Jag som högstadielärare tänker ungefär likadant, men att det är låg- och mellanstadiet som är mästarna på att arbeta systematiskt med lässtrategier. Liksom Martin Widmark har karaktärer som motsvarar olika strategier har Annika Nilsson och Lena Winqvist symboler. De använder en spåkula, ett frågetecken, ett förstoringsglas, ett ankare och tecknet för summa.

Innan jag läste deras blogg  hade jag funderat på hur jag kunde arbeta med min klass som nu går i årskurs 8. Vilka bilder och vilket material kan passa för att representera olika lässtrategier för mina elever där de är nu? Borde jag också hitta på symboler? Jag kom fram till att jag skulle gå i kända fotsteg och använde bilder för mina elever som utgår från samma yrken som de i En läsande klass – spådam, detektiv, reporter, konstnär och cowboy. Jag valde bilder som jag tycker passar åldersgruppen.

Jag har även funderat på om eleverna skulle kunna gynnas av att göra sina egna symboler. I skapandet av symbolerna och framställningen av dem borde man också kunna befästa syftet med dem. Jag har dock inte kommit dit ännu och vet inte om det ger någon effekt. Någon som provat?

Mina elever hade inte erfarenhet från En läsande klass med sig från tidigare år och att hänga upp strategierna på karaktärer var därför nytt för dem. Vi har pratat om vad lässtrategier är tidigare men utan något att egentligen hänga upp dem på.

Jag inledde med att gå igenom strategierna genom bilder på karaktärerna som fick representera dem och belyste med exempel från litteratur som vi har arbetat med eller håller på att läsa nu. Eleverna var aktiva och fick fundera runt texterna enskilt, med några kamrater och tillsammans hela klassen. Kortfattat la jag upp det så här:

Vi började med spådamen – hon som hjälper oss att genom att titta på bilder, rubriker och genre förutspå vilken text vi har att göra med och syftet med läsningen – genom att titta på bokomslag, faktatext från no-undervisning , artiklar och texter som kan dyka upp i mobilen. Hur kan vi ha ett hum om vilken texttyp en text tillhör innan vi läst den ordentligt? Vad betyder det att ha förförståelse och hur blir man hjälpt av den? Vad är det egentligen som gör att vi kan identifiera till exempel en tidningsartikel bland andra texter?

När vi pratade om detektiven, hen som reder ut det som är oklart i texten till exempel nya ord och uttryck, låg fokus mest på faktatext och vi kom fram till att detektivens arbete kan vara olika viktigt beroende på vilken typ av text man läser. I en faktatext man läser i skolan är strategier för att reda ut oklarheter nog viktigare än om man läser en artikel i facebookflödet. Detta gav också en bra diskussion om vilka olika sätt man kan använda för att ta reda på vad till exempel ett okänt ord betyder.

Reportern ställer frågor om texten, det som faktiskt står, det som står mellan raderna och det som finns bortom texten, paralleller till andra texter. Första exemplet vi tittade på var de här enkla meningarna som jag hittade på:

”Röd i ansiktet rusade mannen in i rummet och det smällde när dörren for igen bakom honom. Pojken tittade ner i golvet och ville inte möta mannens blick.”

Eleverna läste mellan raderna att mannen verkar arg och pojken rädd eller skamsen, men vad är det egentligen för information texten ger? Skulle det kunna vara ett positivt sammanhang? De kunde direkt också koppla dessa rader till händelser i andra texter vi läst.

Att ta hjälp av sina sinnen och skapa inre bilder när man läser en text, det som konstnären representerar, pratade vi om genom att bland annat titta på olika illustrationer av Pippi Långstrump, både illustrationer vi är vana vid och sådana vi inte sett tidigare. Är den ena eller andra bilden rätt eller fel eller är de bara olika tolkningar av hur Pippi beskrivs i boken? En pojke i klassen berättade väldigt målande om hur han ser en av karaktärerna i romanen Eleanor och Park som alla åttor i Svedala läst under våren och en bra diskussion runt hur olika man kan uppfatta saker utifrån sina sinnen och erfarenheter utbröt.

Flera av eleverna i klassen gillar att göra PowerPointpresentationer över sådant som de ska lära sig i no och so-ämnena. Dessa är vara ett bra exempel på att visa hur strategin som cowboyen representerar när han med sin lasso fångar in och samlar ihop viktig information. Hur vet man vad som är viktigt i en text?

Att arbeta med lässtrategier är självklart inget engångsprojekt och strävan med arbetet är att eleverna ska bli bättre på att mer eller mindre automatiskt tänka med lässtrategikaraktärernas glasögon på när de möter nya texter i alla ämnen och sammanhang.

Att diskutera:

  • ”Alla lärare är svensklärare” Om svenskläraren är den som presenterar lässtrategier, hur arbetar lärare i andra ämnen med dem?
  • Kan man i en skola eller ett arbetslag göra de symboler man använder när man jobbar med lässtrategier levande i alla ämnen? Hur?
Share Button

10 reaktioner på ”Arbeta med lässtrategier och äldre elever”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *