Använd en lektionsstart som skapar nyfikenhet och engagemang!

När vi skulle påbörja vårt nuvarande utvecklingsarbete på skolan gjorde vi först ett analysarbete. Vi ville veta vad vi lärare behöver lära oss mer om för att stötta våra elever. Genom det arbetet kom vi fram till två teser. Den ena tesen handlar om att våra elever är omotiverade och då behöver vi lärare bli bättre på att motivera dem. Denna termin arbetar därför alla lärare på vår skola med boken ”Lektionsdesign” av Helena Wallberg. Vi har valt den, som en del i vårt utvecklingsarbete, för att få ny kunskap, bli inspirerade och få konkreta tips. Boken handlar om hur man förbereder en lektion som tar hänsyn till alla elevers olika behov. Hur viktigt det är att istället för att göra olika speciallösningar tänka på att differentiera undervisningen så att man når så många som möjligt.

Första kapitlet handlar om rutiner och där känner många av oss att vi redan arbetar på ett välfungerande sätt. Det andra kapitlet handlar om att skapa nyfikenhet och engagemang.
I detta kapitel skriver Helena Wallberg om att göra eleverna nyfikna och engagerade i början av lektionen. Engagemang är förutsättning för att väcka viljan att försöka och det i sin tur kan väcka motivation. (Lektionsdesign sidan 33)
Efter att ha läst kapitlet började vi fundera på hur vi egentligen gör. Vi delade med oss av olika exempel från våra lektioner och samlade dessa i ett gemensamt dokument som vi döpte till ”Lektionsstarter”. Då blev jag medveten om hur otroligt många sätt det finns att starta en lektion på och att jag skulle kunna variera mig mycket mer än vad jag gör just nu. Vi fortsatte vårt utvecklingsarbete med att gå ut och observera en lektionsstart hos någon kollega. Jag tycker att observationer hos varandra är ett bra sätt för att bli inspirerad och komma igång och reflektera över hur jag själv arbetar.

Jag arbetar mycket med bildstöd och har ofta en bild på tavlan när lektionen börjar. Jag ställer också inledande frågor. Eleverna får prata med bordsgrannen först innan vi tar en diskussion i helklass så att alla elever är med redan i början av lektionen. Vi läser medeltiden just nu och en bra lektionsstart då är att ha en spännande bild på tavlan och passande musik. Låt eleverna diskutera i par vad de tror att lektionen kommer att handla om, hur det kan hänga ihop med det vi vet och gör idag och vad det kan bero på att vi gör så idag? Ett sätt är att ställa frågor som berör och som kräver att mottagaren svarar eller tänker. (Lektionsdesign sidan 34) Detta skriver Helena och menar att vi ska formulera frågor som anknyter till ämnet och till elevernas kunskaper, erfarenheter och intressen. Att ställa angelägna frågor är också ett sätt att differentiera undervisningen eftersom svaren kan vara både konkreta och abstrakta. (Lektionsdesign sidan 34)

Lektionsdesign – en handbok

Ett annat sätt att skapa nyfikenhet och engagemang i början av lektionen provade jag och min student häromdagen. Vi har delat in klassen i grupper och de har där olika roller i de fyra stånden. Jag och min student spelade upp små sketcher/händelser där eleverna blev deltagare. Vi spelade upp en specifik händelse för varje grupp som passade just dem. Vi använde inga speciella kläder eller saker och ändå blev eleverna mycket engagerade i vad deras familjemedlem hade stulit, hur det skulle gå på tinget eller hur det skulle gå i torneringen eller på gesällprovet. Detta engagemang skulle sedan stötta dem när de skulle ta reda på mer om det som deras familjemedlem råkat ut för. De fick då fylla i två av raderna i en VÖL-tabell, vad de redan vet och vad de nu önskar veta. Jag får då veta vad de redan kan, vilka missuppfattningar som kanske finns och vad de är nyfikna på och intresserade av. Lektionsstarten får inte ta för lång tid av lektionen och kan därför inte heller kräva för mycket planering och förberedelse, därav inga kläder eller saker.

Ett tips som jag fick i boken och som jag tycker verkligen gjorde eleverna nyfikna och engagerade var att ställa en låda längst fram i klassrummet. I denna låda finns något som har med lektionen att göra och eleverna ska gemensamt komma på vad det är. De får dock bara ställa ja/nej-frågor. De har 20 ja/nej-frågor på sig. Om man vill kan eleverna först diskutera parvis vilka frågor de vill ställa. När jag sedan får höra frågorna gör jag olika ljud för ja och nej och jag antecknar svaren på tavlan. På detta sätt är det lättare för alla elever att följa med. Klassen blir gemensamt väldigt nöjd när de lyckas komma på svaret och eleverna är motiverade inför lektionens arbetsuppgift.

När vi inom vårt utvecklingsarbete träffades i smågrupper för att diskutera lektionsupplägg utifrån att skapa nyfikenhet och engagemang var det en tanke som slog mig. För några år sedan hade de flesta berättat hur de började lektionen med att ha målen på tavlan och noggrant gå igenom dessa med eleverna. Sedan hade själva lektionen börjat med någon slags aktivitet. Detta behöver naturligtvis inte vara fel men när jag och mina kollegor nu har någon kort men engagerande övning först så upplever vi att eleverna lättare blir engagerade och nyfikna och då tror jag att de också är mer mottagliga för lektionens mål och våra förväntningar.

Efter jul ska vi fortsätta med att utveckla vår undervisning så att den blir differentierad och jag ser fram emot att få ny inspiration!

Att diskutera:

  • Hur arbetar du för att skapa nyfikenhet och engagemang?
  • Hur märker du på eleverna att du har lyckats?
  • Hur arbetar du för att differentiera lektionsstarten så att alla elever kan vara med?

 

Referenser:

Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign – en handbok. Gothia fortbildning

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *