I min sista blogg för vårterminen 2020 beskrev jag hur tvåorna på skolan gemensamt följde och dokumenterade arbetet med den nya tillbyggnaden på Baraskolan. Den bloggen avslutades på följande vis:

”Vi tänker också att den dokumentation som gjorts av tillbyggnaden fungerar som förberedelse för vidare samarbete när årskurs 2 blir årskurs 3. Vårt nästa gemensamma arbetsområde kommer att behandla elevernas närområde. Då kommer vi bland annat att undersöka hemortens historia och vilka faktorer som lett fram till att Baraskolan var i behov av en tillbyggnad. Vi funderar över Bara kyrkas placering i förhållande till centrum och i samband med detta kommer vi att jobba med rumsuppfattning och undersöka verkligheten med hjälp av olika kartor. Vi kommer också att undersöka vilka olika samhällsfunktioner och vilka yrken och verksamheter som finns i närområdet, samt elevernas förväntningar på framtiden i Bara och hur de förväntningarna eventuellt kan bli verklighet.”

Syftet med arbetet

I Bara bor en del barn som har föräldrar och kanske flera generationer som vuxit upp där. Det finns också många barn som inte har så mycket mer anknytning till samhället än att de flyttade dit någon gång innan de började skolan, föräldrarna jobbar på annan ort och man vet inte så mycket om Bara eller varför Bara ser ut som det gör. För att alla elever, men kanske särskilt de som inte har några djupare rötter i samhället, tänker jag att det kan vara betydelsefullt att känna till ”sin historia”.

För identitetsskapande och trygghetskänsla tror jag att det är viktigt att känna till sina rötter. Det kan så klart finnas rötter på andra platser och om familjemedlemmar bor på en annan ort skapas det anknytning till den platsen. Men den plats man växer upp på är förmodligen den plats som blir väldigt betydelsefull för barnets fortsatta identitetsskapande. Bara är ett utbrett samhälle där kyrkan med tillhörande by, ligger en bit utanför centrum och bostadsområden. Det sker också stora förändringar i Bara för tillfället, med utbyggnad av skolor och förskolor. Centrum byggs om med flervåningshus, vårdcentral och folktandvård får nya lokaler samt nya bostadsområden byggs utanför det som innan var Baras gräns.

För att alla elever, men kanske särskilt de som inte har några djupare rötter i samhället, tänker jag att det kan finnas frågor som en del föräldrar inte kan svara på och då behöver vi i skolan fylla de luckorna. Detta är också förenligt med kursplanernas syftestext i SO samt delar av kap 1 och 2 i Lgr 11. Arbetet är nu igång och har pågått några veckor.

Vi skaffar oss kunskap för arbetet på olika sätt.

Alla treor har gått på vandring för att titta på hur Bara ser ut och vilka spår vi kan se från historien. Vi går från skolan, förbi nybyggda hus och förbi gamla hus, över åkrar till kyrkan, förbi gamla skolan och tillbaka till Baraskolan. På vägen pratar vi om det vi ser. Att kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet och vilken funktion den haft och har. På kyrkogården läser vi på gravstenarna och funderar över vad texten på stenarna ger oss för information. Gamla skolan byggdes i början av 1900-talet och då bodde läraren på ovanvåningen. Idag är skolan privat bostad. Som hjälp för minnet fotograferar eleverna, som är indelade i grupper, olika motiv av byggnader och landskap. Bilderna ska användas som underlag för att berätta om vår vandring, skriva text, se skillnader och likheter mellan förr och nu, samt för landskapsbygge och karttillverkning längre fram under höstterminen.

För ytterligare kunskapsinhämtning har vi högläst ”Fattigskorna”, av Sigbritt Eklund och tittat på ett par avsnitt från UR:s ”Jakten på den glömda historien” och ”Hälsning till framtiden”. Genom den regionala musikinstitutionen ”Musik i syd” besökte eleverna det närliggande Torups slott som byggdes under 1500-talet. Där provade de instrument, lyssnade på och dansade till musik från medeltiden. Arbetet om närområdet är ett temaarbete där so, sv och bild integreras. Innehållet är elevernas närområde under dåtid, nutid och framtid. De olika saker eleverna sett och upplevt bearbetas genom att de dramatiserar, skriver texter och framställer bilder. På tidslinjen, som sitter på väggen i klassrummet, placeras bilder allt eftersom, med aktuella motiv.

Baras historiska perspektiv lämnar snart plats åt samtiden i Bara. Eleverna fotograferade häromdagen verksamheter och samhällsservice som finns i centrum, nära vår skola. Cecilia, som just nu är lärarstudent i vår klass, kommer att fortsätta arbetet om samtiden i Bara med eleverna under några veckor.

Jan Nilsson, lektor i svenska med didaktisk inriktning och som tidigare arbetat på lärarutbildningen i Malmö läste min sista blogg i våras. Han tyckte att dokumentationsarbetet om skolans tillbyggnad verkade intressant och kontaktade mig. Det resulterade i att han en gång i veckan besöker vårt klassrum och observerar vad som sker där. Det är Jan som förslagit boken ”Fattigskorna” som passar väl in i vårt temaarbete, samt tips på textanalys tillsammans med eleverna. Textanalysen kommer jag att berätta om i min nästa blogg.

Att diskutera:

• Hur planerar du för ämnesövergripande aktiviteter?
• Vilka fördelar finns det med ett ämnesövergripande arbetssätt?
• Hur stort frirum lämnar du till de lärarstudenter du tar emot vid praktik?