Vinster med att handleda lärarstuderande

I ett läraruppdrag ingår många olika saker och i mitt ingår bl a att handleda lärarstuderande. Jag har gjort detta under cirka åtta år och tycker detta är ett viktigt uppdrag. Det är viktigt dels för att det finns behov av praktikplatser för studenternas verksamhetsförlagda tid som ingår i utbildningen, men också för att studenterna har höga förväntningar på den verksamhetsförlagda delen av sin utbildning. Teori blir ”verklighet” och det är under dessa perioder studenterna söker och får svar på många av de frågor och funderingar som uppkommer i den teoretiska delen av utbildningen. Att handleda lärarstuderande medför periodvis en del merjobb, men vinsterna är också många. Förutom att det är utvecklande för hela skolan, vilket jag känner har blivit både synligare och tydligare med att vår skola blivit övningsskola, så blir det också ett sätt att se mig själv utifrån och utveckla det jag gör. Studenterna både frågar och ifrågasätter min undervisning, vilket leder till att jag  får reflektera över och förklara och motivera de val jag gör.

baraskolan

När studenterna leder undervisningen i klassen får jag input och idéer för att utveckla min egen undervisning. Vid dessa tillfällen observerar jag lärarstudenten för att ge respons på det arbete som utförts. Studenten får respons efter varje lektion. Responsen utgår från studentens prestation men också elevernas reaktioner på innehåll och aktivitet i lektionen. Att observera skapar en ”lyxig” möjlighet för mig att se min elevgrupp från ett annat perspektiv än när jag själv befinner mig mitt i undervisningen. Det är en del av dessa  reflektioner som jag vill dela med mig av här.

En av de lärarstuderande jag handleder, heter Erica och har precis avslutat en fyra veckor lång praktikperiod hos mig. Under denna period har arbetslagets klasser 1-3 ett gemensamt temaarbete som handlar om barnens närmiljö. Barnen är indelade i faddergrupper om 3-4 barn och grupperna ansvarar för att undersöka olika saker om deras närmiljö. Tanken är att det barnen får veta i sina undersökningar och intervjuer, ska skrivas som artiklar och sammanställas till en tidning. Grupperna har rört sig ute i sin närmiljö där de undersökt och intervjuat olika personer och några personer har kommit till skolan för att bli intervjuade av barnen.

Parallellt med detta arbete har Erica som är lärarstuderande planerat och genomfört ett arbete där klassen bekantat sig med tidningar och nyhetsartiklar och det är dessa lektioner jag observerat. Klassen består av 27 barn i årskurs två.

Lektion ett

Barnen bekantar sig med  tidningar i olika former. Vi har klassuppsättning av datorer i arbetslaget, men vid denna lektion arbetar barnen i grupp med en dator per grupp. Olika begrepp diskuteras och barnen undersöker begreppen med hjälp av papperstidning och tidningen ”8 sidor” på nätet. Hela gruppen återsamlas för att berätta om något de läst.

Reflektion: Det märks på gruppen att det här är nytt och något oklart för dem. Det gör dem dock inte mindre entusiastiska, utan alla är engagerade i uppgiften till en början. Efter en stund märker jag att ett par barn ”tagit över” datorn medan de andra i gruppen blir mer overksamma och tappar fokus. De förväntningar jag har på gruppen i denna situation stämmer överlag, men ett par oväntade händelser uppstår och de hade jag kanske inte upptäckt utan observationen. Bra för mig att ha i åtanke när jag planerar mina lektioner.

Lektion två

Barnen letar efter ord som de inte kan läsa eller förstår i de olika artiklarna. De letar ord individuellt men klipper ut och klistrar fast orden på ett gemensamt papper. Därefter letar de tillsammans i ordböcker eller på nätet efter ordens betydelse.

Reflektion: Liksom förra lektionen engagerar uppgiften alla barnen. Några hittar ord snabbt, och för andra tar det längre tid. Barnen visar orden för varandra under arbetets gång och diskussioner om orden uppstår. Vissa ord är svåra, andra är roliga men barnen provar sig fram och är engagerade hela lektionen.

Lektion tre

Barnen läser parvis artiklar som de tillsammans väljer i 8 sidor på nätet. De funderar över hur nyheten kan påverka oss nu och i framtiden. När de funderat över artikelns påverkan ska de dela med sig av sina reflektioner med att annat läspar. De två paren väljer en av artiklarna som ska delas i helgrupp.

Reflektion: Förståelsen för begreppet ”påverka” förklaras vid lektionens uppstart men förståelsen ökar under arbetets gång. Jag hör många olika artiklar diskuteras, men vid återsamlingen, har de flesta grupperna valt att redovisa artiklar som handlar om kriget i Syrien eller orkanen som drabbade Haiti. Ämnena berör barnen och artiklarna påverkar barnen på så sätt att de känner att de är rädda för krig. Runt detta uppstår en givande värdegrundsdiskussion.

Barnen blir mer engagerade i arbetet när de arbetar parvis. Ingen hamnar utanför uppgiften som i första lektionen när man jobbade i grupper om fyra.

Lektion fyra

Barnen läser artiklar parvis. De får en checklista med frågeord (vad, var, vem, när, hur, varför) som de ska använda medan de läser. Lektionen avslutas med gemensam samling för att göra ett enkelt diagram på vilka frågor som besvaras flest respektive färst gånger.

Reflektion: Frågeorden blir en bra stödstruktur för barnen som hjälper dem att hålla fokus medan de arbetar med uppgiften. Det uppstår ett givande samarbete mellan barnen och även denna uppgift engagerar alla.

Lektion fem-sju

Under dessa lektioner kommer barnen att använda sig av de kunskaper de tillägnat sig och skriva egna artiklar på datorn. De väljer mellan några olika utklippta rubriker som de ska formulera en passande text till. Texten ska ge svar på frågorna vad, var, vem, när, hur, varför. När artikeln är färdig läser en klasskompis igenom texten och ger kamratrespons utifrån de sex frågor artikeln ska besvara. Därefter bearbetar och förtydligar barnen sina texter.

Reflektioner: Jag önskar att jag på något mer visuellt och auditivt sätt haft möjlighet att förmedla stämningen i gruppen under dessa lektioner. Trots att uppgifterna vid de sista lektionstillfällena varit till största delen individuellt arbete, har barnen interagerat genom att hjälpa varandra och dela med sig av de kunskaper de har förvärvat underarbetets gång. De har stolt visast upp sina producerade texter för varandra och pratat om de rubriker de valt. De har varit engagerade och visat intresse för varandras artiklar. Allt detta samtidigt som de fokuserat på uppgiften och klassrummet präglats av arbetsro.

Under arbetets gång har barnen bland annat arbetat med lässtrategier för att förstå och tolka olika texters form och innehåll, informationssökning, skriva på dator, exittickets, muntligt berättande, beskrivande och förklarande text, kamratbedömning i svenska och aktuella samhällsfrågor i olika medier i samhällskunskap.  Barnen har gått från att tillsammans med andra utveckla säkerhet att klara uppgiften individuellt. Det känns också som om de är redo, utspridda i sina olika faddergrupper, ta sig an uppgiften att skriva artiklar om sin närmiljö till arbetslagets gemensamma tidning.

Jag har under dessa fyra veckor, haft förmånen, att vid många tillfällen, se barnen i varierande lärandesituationer utan att befinna mig mitt i ”stormens öga”. Jag har kunnat sitta tyst och betrakta hur barnen går från novis till kunnig. Jag har också reflekterat över hur det är att släppa kontrollen över gruppen och låta någon annan ta över. Och jag har upptäckt situationer som kan förändras och utvecklas, för att barnen ska ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen så långt som möjligt.

Att fundera över:

  • Hur skapar ni tillfällen för input och självreflektion?
  • Hur gör ni för att skapa möjlighet att observera barnen i lärandesituationer?
  • Hur resonerar ni om att skapa plats och förutsättningar för lärarstuderande på er arbetsplats?
Share Button

En reaktion på ”Vinster med att handleda lärarstuderande”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *