Att utveckla lärarskickligheten gör jobbet roligare.

Förra veckan, på en tysklektion, utspelade sig följande lilla dialog, som för några år sedan inte hade kunnat äga rum, för jag var inte ”där”, trots min redan då mångåriga erfarenhet. Jag fick en ”aha-upplevelse” som jag tänkte dela med mig av. Samtidigt drabbades jag av ett litet glädjerus åt att jobbet fortfarande är så roligt och upplyftande. När en ”Pelle-elev” svarar så klockrent mot vad jag försöker stå för och förmedla, är min lärarlycka gjord.

Jag: – Pelle, vad tänker du på just nu? Det ser inte helt bra ut.
Pelle: – Oh, Entschuldigung, ich ”tänker“ nicht richtig. (Åh förlåt, jag tänker inte rätt.)
Jag: – Nä, jag ser det. Hur ska du arbeta?
Pelle: – Jag ska tänka på det jag skriver, annars blir det inget minne.
Jag: – Dåså!

Denna lilla ordväxling fick mig efter lektionen att reflektera kring vilka av alla pedagogiska och metodiska tips (som jag ju skriver om), jag själv har använt mig av mest under läsåret? Fortsätt läsa Att utveckla lärarskickligheten gör jobbet roligare.

Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Studier kring geografiämnet i grundskolan visar att många lärare känner att tid och pengar hindrar dem från att genomföra fältstudier. Ytterligare en orsak, enligt forskarna, är att  det finns en tanke bland lärarna om att fältstudier ska vara omfattande, vilket leder till att de inte genomförs. Med omfattande menar de intervjuade lärarna att man ska besöka en geografisk plats långt bort, titta på någon naturgeografisk företeelse och att det ska ske över en hel dag. Förut tänkte jag precis som dessa lärare; tankar om att fältstudier tar mycket tid, kostar mycket pengar och att den “perfekta” fältstudien ska ske på ett visst sätt skapade hinder för min undervisning. Genom att tänka mycket mer utifrån närmiljön och ett problematiserande samhällsplaneringsperspektiv har jag utvecklat ett par olika arbetsområden som utgår från fältstudier. Kanske hittar du inspiration till höstens fältstudier med dina klasser genom mina två exempel här.

Fortsätt läsa Fältstudier för att planera inför framtiden och lösa problem

Att väcka skrivglädje med hjälp av stödstrukturer och variation

Av Jenny Hansson

Att skriva sagor är inte så lätt i åk 1.  Vissa elever har massor av fantasi och skrivglädje, medan andra har svårare att komma igång och blir snabbt trötta i handen. Med hjälp av olika stödstrukturer och digitala verktyg kan även elever som inte orkar skriva så mycket text  få känna att de lyckas  producera något som de kan vara stolta över och som andra vill läsa.

Jag arbetar i två klasser i åk 1 och kommer här att beskriva hur vi arbetat för att väcka skrivglädje och utveckla elevernas skrivförmåga inom ett sagotema. Målet är att de ska kunna skriva sagor med en tydlig inledning, handling och avslutning. Fokus har varit på innehållet, men vi har också tränat på punkt, stor bokstav och att kunna kombinera text och bild för att förstärka sitt budskap. Ett bra sätt är att använda Cirkelmodellen, som är en Fortsätt läsa Att väcka skrivglädje med hjälp av stödstrukturer och variation

Att förbereda en lektion

Vad innebär det egentligen att förbereda en lektion från början till slut där jag ser till att alla elever känner sig inkluderade? Att jag som lärare lyckas inkludera alla från början utan alltför många individuella anpassningar? Hur konstruerar jag mina uppgifter så att de passar alla?

Det finns många steg på vägen som måste klaffa allt ifrån en tydlig struktur kring lektionen och mål för densamma, till en bra avslutning där alla elever känner att de har lyckats och fått feedback. Det kräver en hel del kreativitet, tankar och idéer för att nå dit. Själv tycker jag att det är väldigt viktigt att dels ständigt reflektera över det jag gjort – vad gick bra under lektionen och vad kunde jag gjort annorlunda – dels att diskutera med kollegor om hur de gör och på så vis få ny inspiration. Hur gör vi i vårt arbetslag? Vad fungerar för andra – kan jag göra likadant? Fortsätt läsa Att förbereda en lektion

Chilla Johan, det är inte du som är upprörd!

Ord som lätt skulle kunna komma från ett av mina klassrum, sagt (rakt ut givetvis) av någon av mina elever, direkt från den vardag vi lever i skolan. Ibland tänker jag att det är precis så eleven/eleverna tänker när jag “tappar” det. Numera “tappar” jag det mer sällan men i en  föränderlig skola behöver jag ständigt påminna mig om de verktyg jag har och som är betydelsefulla för en fungerande vardag, för mig men framförallt för mina elever.  

Jag är en lärare, likt många, som kännetecknas av ett känslomässigt engagemang för såväl mina elever, mina ämnen, min skola och mitt uppdrag som lärare. Jag vet att en lärares insats kan förändra en elevs och ett barns liv, såväl negativt som positivt. I tidigare inlägg har jag försökt att synliggöra detta genom mitt arbete kring barn med problemskapande beteende. Ett utmanade och ständigt pågående arbete som kräver det allra bästa av mig.  Ett arbete där jag behöver vara den bästa av lärare för alla mina elever. Oavsett begåvning, funktionsvariation eller problematik. Fortsätt läsa Chilla Johan, det är inte du som är upprörd!