Mattelektionen i årskurs nio har kommit halvvägs, vi har haft en bra genomgång av sannolikhet, träddiagram och hur vi kan använda oss av komplementhändelser vid mer komplexa situationer. Eleverna har varit aktiva och det har varit riktigt bra resonemang i klassrummet. Nu sitter eleverna och övar enskilt i sina matteböcker, jag går runt och hjälper eleverna som behöver extra stöd och som kört fast i sannolikhetens snåriga värld och då framför allt komplementhändelser. En kille, något längre än mig, och då är jag ganska lång, behöver lite hjälp att komma vidare. – Du pappa, jag får inte ihop det där med träddiagrammet och vad som är komplementhändelsen, hur var det jag skulle tänka? Flera elever i klassrummet tittar upp och ler, fortsätter sedan arbeta utan en enda kommentar. Jag sätter mig bredvid grabben och vi resonerar tillsammans fram en lösning på problemet. Fortsätt läsa Goda relationer spelar en avgörande roll!
månadsarkiv: december 2019
Problemlösning med yngre elever
Av Jenny Hansson
Att problemlösning är en central del av matematikundervisningen lyfts tydligt fram i kursplanen i matematik. Här framhålls att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera och lösa problem samt kan utveckla och värdera valda strategier och metoder. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom att eleverna får arbeta med samma problem och diskutera olika lösningar med stöd av läraren kan de träna många matematiska förmågor, t ex kommunikation, resonemang, analys, räknefärdighet och begreppsförståelse.
Hur gör vi då för att komma igång med våra yngsta elever?
Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet
Inom mig – Självkänsla är den grundläggande uppfattning vi har om oss själva. Den är djupt rotad inom oss. Den bild vi har av oss själva styr hur vi bland annat tacklar kommande utmaningar.
Jag med andra – När krabbor ska kokas i en gryta försöker de såklart att fly. Om en krabba är på väg att lyckas ta sig ur grytan drar de andra krabborna ner den. Fenomenet som kommer från Filippinerna kallas för krabbmentalitet och kan liknas med ett beteende som ibland kan förekomma med individer i grupp. Tro inte du är bättre än någon annan. Här får ingen avvika från normen. Känner ni igen det? Den svenska jantelagen i annan förklädnad.
Kombinera dessa två företeelser och du som lärare har en utmaning som sträcker sig långt förbi en mätning av kunskap som ska bedömas. Om jag har råd att under en kort period bortse från det centrala innehållet och kunskapskraven i mina ämnen kan jag då medvetet skapa högre motivation och mer ansvarstagande elever? Åtminstone under en kort period? Fortsätt läsa Självkänsla, krabbmentalitet och det artonde ämnet
Klassrumsobservationer vilken reveny!
Under en termin har mitt arbetslag haft den stora förmånen att tillsammans med Jan Nilsson, universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning samt författare, medverka i en enklare form av aktionsforskning. Aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om sin egen praktik, men även på verksamheten i sin helhet. Aktionsforskningen består av olika delar, kollektiva och regelbundna möten där diskussionerna har en utgångspunkt från sin egen undervisning, dessutom reflektionsskrivande i form av dagbok samt observationer med fortlöpande dokumentation krävs. Datainsamlingen innefattar således en relation mellan tänkandet om undervisningen samt handlandet i praktiken.
Jan var i klassrummet och observerade oss ungefär en gång i veckan. I början var jag lite på min vakt, tänkte ganska ofta på att han satt längst ner i klassrummet och kritiskt granskade allt jag gjorde. Det påverkade mig och undervisningen eftersom allt dokumenterades och jag tänkte på allt jag sa. Efterhand som veckorna gick blev han mer som en blomma i tapeten och jag började uppträda mer ”vanligt”. Fortsätt läsa Klassrumsobservationer vilken reveny!
Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod
Den senaste tiden har olika former av kritik riktats mot Lågaffektivt bemötande (LAB). En proffesionell metod för bemötande och hantering av elever som utmanar skolan med ett problemskapande beteende. Kritiken har varit skarp och tagit en stor del av
skoldebatten, såväl på sociala medier, i tv och tidningsreportage men likväl i konferesenslokaler, kollegiala samtal och arbetsrum. Det hänvisas till hårdare tag, kännbara konsekvenser och “låt-gå-pedagogik”. Man förespråkar auktoritära metoder som straff och konsekvenser, metoder som vi vet ökar våldet och minskar elevernas möjligheter att nå målen. Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En proffesionell metod