Jag gillar att kunna sätta in saker i ett sammanhang. Jag ser helheter mer än detaljer. Ibland kan jag bli förundrad över hur andra kan komma ihåg så många detaljer. Jag får påminna mig själv om att titta närmare och bli mer uppmärksam. Det är ganska spännande när man väl börjar för det är ju detaljerna som gör helheten, men för mig är det känslan och helheten som är mitt första fokus. Jag börjar utifrån och zoomar in. Det påverkar förstås hur jag undervisar. Jag vill ge helheter och sammanhang. Jag vill få med allt på en gång så att pusslet blir helt. Med åren har jag insett att det kan bli lite för mycket. Ibland behöver vi ta en sak i taget och studera detaljen lite närmare innan vi kan lägga hela pusslet. Under höstens NO-lektioner bestämde jag mig för att fokusera på en detalj jag inte är nöjd med i min undervisning, nämligen slutsatsen i en laborationsrapport. Fortsätt läsa Tekniksamtal
månadsarkiv: januari 2017
Utmana elever
Alla elever i skolan är inte alltid motiverade att lära eller så tycker de att något är för lätt eller för svårt. För ett tag sedan hörde jag: “Nej det kan jag inte, det är svårt, jag kan inte” från en av mina elever och såg andra som ständig vässade pennan eller gick runt och inte fick arbetsro när vi hade matematik. Eftersom vi ibland har förmånen att vara två pedagoger under matematik- och svensklektionerna började vi fundera på hur vi skulle arbeta för att stödja de elever som både tycker det är för svårt och uttrycker det, och de elever som inte vill visa att de tycker det är svårt eller för lätt och istället stökar runt för att ”slippa” arbeta. Vi har kommit en bit på vägen och jag kan se en skillnad hos eleverna nu från tidigare, framför allt de som hittade sin inspiration och började arbeta för att nå ett mål. När jag reflekterar över varför vi ser en förbättring är det vissa områden som jag tror har stor betydelse för att utvecklingen ska bli positiv för eleverna och deras kunskapsinhämtande.
Ett litet BFL-experiment
Att användandet av BFL-strategierna ökar elevernas lärande verkar det inte råda något tvivel om. I varje fall om man ska lita på forskning, och det ska man väl ändå göra?
För att det ska få största möjliga effekt bör bedömning för lärande snarast vara ett förhållningssätt som genomsyrar all undervisning och man bör arbeta så på lång sikt. Detta köper jag förstås, men jag blev ändå nyfiken: Går det att få lärandeeffekter även på kort sikt?Jag beslutade mig för att göra ett litet och ganska ovetenskapligt experiment.
Förtroendefulla relationer och tydligt ledarskap på samma gång
Genom förtroendefulla relationer kan man få motiverade elever. Arbetsglädjen sprider sig i klassrummet och det blir en positiv stämning. Finns det något härligare att höra än ”Är det svenska nu? Ja, vad kul!” För mig är relationerna till eleverna det viktigaste. Inte förrän jag har dessa når jag ut till alla med min undervisning. Det kan låta enkelt, men det innebär så många olika bitar. Jag har funderat mycket på vad det är som gör att vi lärare fungerar så olika tillsammans med eleverna. Nu har jag har läst en sammanfattning av Per Lindqvists artikel ”Ödmjuk orubblighet” som handlar om vilka kompetenser som är centrala hos skickliga lärare. En sammanfattning av artikeln säger att ”En skicklig lärare behöver ödmjukt bekräfta eleven, behålla sin egen integritet och visa tydlighet. Likaså behöver läraren ha en föreställning om hur en ideal lärare bör vara.” Jag kände när jag läste den att jag fick bekräftelse på det arbete jag gör, nämligen att det är viktigt att se eleverna på riktigt men också att ha tydliga gränser och jobba utifrån det man själv tror på.
Fortsätt läsa Förtroendefulla relationer och tydligt ledarskap på samma gång
Svenska språket – i alla ämnen
Svenska är ett av skolans kärnämnen. Samtidigt är svenska det språk som de flesta andra ämnen bygger på. Att klara andra ämnen på bästa sätt bygger på läskunnighet, läsförståelse och möjlighet att att kunna uttrycka sig i tal och skrift. Därför är det också viktigt att utvecklingen av det svenska språket sprider sig utanför svenskämnets ramar.
Det betyder inte att alla lärare måste börja undervisa i grammatik, men att man är medveten om att man som lärare, oavsett ämne, ständigt bidrar till att bredda och fördjupa språkkunnigheten hos eleverna.
“Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”
LGR 11
Språk är ett kitt som binder samman mänskliga relationer och därför är det viktigt att både dela med sig och ta till sig av språket vi delar med våra elever. Jag tipsar om två favoriter som man inte nödvändigtvis behöver vara lärare i svenska för att prata med eleverna om. Fortsätt läsa Svenska språket – i alla ämnen