Scroll To Top

Utemiljön – en miljö som inte är så inne

img_3560Det handlar om utepedagogik i mitt första blogginlägg för terminen och jag vill sporra fler till att våga använda utemiljön i större utsträckning under skoldagen.

Jag undervisar nu i en etta och av erfarenhet är jag mycket ute i åk 1, men att det sedan tyvärr avtar med åren. Utomhusmiljön har ingen vidare status som lärmiljö, i alla fall inte i de högre årskurserna där det oftast blir enstaka  exkursioner. Man har också fler pedagoger under en skoldag, vilket försvårar en mer sammanhängande uteverksamhet.  Det märker jag redan i åk 3.

Är det bara tidsödande och krystat att dra iväg klassen på utedagar och utomhuslektioner eller är det rentav nyckeln till framgång? Läs och diskutera.

Fortsätt läsa Utemiljön – en miljö som inte är så inne

Att koppla skolan till verkligheten

”Kan vi inte göra detta varje dag, i alla fall en gång i veckan? Det känns på riktigt och jag lär mig jättemycket!” Det var vad en elev berättade när vi gick till bussen efter en fältexkursion i Björkelundadammen vid Oxie. Jag kan inget annat än hålla med henne, det är underbart att se när elever använder sin kunskap och se hur nyfikenheten växer till egna initiativ.

samla-djur-2 Fortsätt läsa Att koppla skolan till verkligheten

Med begrepp i matematiken

För några år sedan läste jag Andreas Ekblads blogginlägg på Kvutis, där han beskrev sitt arbete kring förmågorna i matematik. Jag nappade på idén och startade ett liknande arbete. Vi har i klassen under år 1 och 2 samlat begrepp, uttryck och metoder som hör till de fem förmågorna. Dessa har vi satt upp vid respektive plansch (en plansch för varje förmåga) och varje nytt moment i matematiken har inletts vid och kring planscherna.  När jag nu skulle starta upp år tre ville jag repetera den matematik vi arbetat med fram till nu. Jag valde att utgå från alla de begrepp vi samlat på oss. Fortsätt läsa Med begrepp i matematiken

Varierad undervisning

I treorna arbetar jag och min kollega Jörgen just nu med skriftliga räknemetoder. Det finns en del olika metoder, exempelvis talsorterna för sig, räkna bakifrån med plus, lite mer än, lite mindre än mm. Den metod som vi förespråkar mest är algoritmer. Det är en gångbar metod och fungerar för alla fyra räknesätt. När eleven har lärt sig att behärska grunderna kan man öka svårighetsgraden relativt snabbt. I blogginlägget kommer jag redogöra för hur vi använder oss av en varierad undervisning för att eleverna ska tillgodogöra sig skriftliga räknemetoder med hjälp av algoritmer.   Detta är en metod som är generellt användbar inte bara när det gäller skriftliga räknemetoder. Metoderna jag använder mig av kännetecknas av olika varianter av färdighetsträning, så som induviduell, parvis gruppvis och it-baserad.

Fortsätt läsa Varierad undervisning

Att skapa ramar i åk 1

Att ta emot en ny etta är något alldeles speciellt. Den som har provat vet precis vad jag talar om. Den som aldrig provat har ingen aning. Höstterminen i ettan liknar ingenting annat i läraryrket. När jag berättar för vänner i andra yrkesgrupper att jag just nu undervisar i årskurs 1, möts jag ofta av uppfattningen att det skulle vara en lätt uppgift, nästan lite gulligt. Jag har undervisat i alla årskurser från 1 till 6 och jag tvekar inte en sekund när jag säger att höstterminen i årskurs 1 är den svåraste utmaningen som finns, rent pedagogiskt. Men också den roligaste!

Fortsätt läsa Att skapa ramar i åk 1

Undervisning och lärande